Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD ÄR "SPRÅKVETENSKAP"?
det första eller de första menniskoparen, huru de sågo ut, hvilken
ståndpunkt de innehade af andlig utveckling, och hvilket språk de
talade om nämligen deras tal förtjänte att kallas språk. Men dessa
negativa utsagor äro icke dess mindre oändligt vigtiga. Vår veten
skap har nämligen hunnit öfvertyga sig, att hela folkslag kunna om
byta och verkligen omhytt språk, så att talets olikhet icke behöfver
upphäfva etnologiska bevis, som tala för olika racers enhet; så hafva
t. ex. ungrarne ostridigt alla de fysiologiska kännemärken, som tillhöra
den kaukasiska rasen, men de tala ett språk, som lika afgjordt företrädes
vis tillhör den mongoliska. Särskildt rörande språkens härstamning
säger vår vetenskap, att, så vidt den hittills vet, ingen ting hindrar an
tagandet af en ursprunglig språkenhet, men att också ingen ting nödgar
till ett sådant antagande. Och hvad framtiden angår, aktar den sig
noga för att inlåta sig på spådomar; den har sett de flekterande språ
ken efter hand nöta ut sina ändelser och tendera till isolering, men den
har också sett en rörelse i motsatt riktning. Blott om ett är den säker,
att så länge det fins en människotanke, skall den aldrig sakna ett vär
digt uttryck.
Om språkvetenskapen således villigt erkänner sin oförmåga att be
svara djupgående frågor rörande mänsklighetens äldsta öden, har den dock
rörande skiften och tillstånd, som ligga långt bortom historiens första
gryning, gifvit oss fullt tillförlitliga data af icke ringa betydelse. Det
var en tid, då de sju grenarne af den indoeuropeiska familjen ännu som
syskon bodde till sammans i det gemensamma fädernehemmet. Hvar
detta hem var beläget, kan ännu icke med visshet utrönas; väl hade
man en tid antagit, att det skulle vara att söka på Irans högslätter,
men en senare kritik har frånkänt detta antagande all högre grad af
visshet, och man medgifver nu mera, att de båda Arya-folken, inder
och perser, lika väl kunna hafva med de öfriga fränderna sammanbott
någonstädes i östra Europa och därifrån till sammans utvandrat till
Asien, som att kelter, latino-pelasger, germaner och slaver skulle hafva,
en efter annan, men i alla händelser säkert i denna ordning, lösgjort
sig från det asiatiska familjebandet för att anträda sina långa vandrin
gar mot det aflägsna västern.
Lika forsigtigt är vårt studium i sina uttalanden om kronologiska
data; blott så mycket veta vi, att mer än tusen år före vår tideräk
ning hade de båda ariska stammarne brutit sin brödrafred, bytt namn
på goda och onda makter, såsom vid sådana brytningar alltid sker, i
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
