Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD ÄR "SPRÅKVETENSKAP"?
medlemmarne, fader, moder, broder, syster, son, dotter, under det att hos
grekerne namnet på broder kommit att betyda endast stam- eller skrå
förvandt, och italoromanerne tappat bort son och dotter, hvilka de nödgats
ersätta med de nya uttrycken filius och Jilia. Märkvärdigt nog hafva de
nyroraaniska språken på visst sätt också slarfvat bort broder- och sy
sternamnen, genom att uteslutande använda dem på de andliga ord
narne frate, fra, mora, o. s. v., samt i stället såsom slägtbeteckningar
upptagit antingen diminutiven fratello, sorella, eller latinska ord af en
annan stam, hermano och hermana. Det skulle vara af oändligt in
tresse att veta, huru familjebeteckningarna från början uppkommit, men
den nyfikenheten kan naturligtvis aldrig finna tillfredsställelse. Väl
anföra de gamla indiska lexikograferne, som redan samtidigt med ba
byloniska fångenskapen vurmade på etymologiska härledningar, vissa
rötter såsom för pitar pä föda, för bhrätar hråg skina, för svasar suas
befinna sig väl, men däraf blifva vi nu icke mycket klokare, och då
några härleda matar af må mäta andra försökta derivationer äro
etymologiskt omöjliga så undfaller det oss icke, att urfädren, och
efter deras föredöme germanerne, med bättre skäl tagit samma rot till
namngifvare åt månen, såsom en mätare af tiden, medan italerne, och
efter dem de romaniska folken, betraktade denna himlakropp endast
såsom en lykta, lucna, luna, lune o. s. v.
Det sätt, hvarpå kvinnan såsom maka blifvit benämd hos de sär
skilda folken, saknar icke sitt intresse att efterforska. Hennes bestäm
melse att bringa barn till verlden är tydligt uttryckt i det indiska
g’anå, det grekiska gyné, det gotiska qino, äfvensom de moderna for
merna »kona», »kvinna», »kone». Sannolikt hade det latinska femina, hvaraf
franskans femme, en liknande betydelse. Men sydromanerne hafva af
ett annat latinskt ord, mulier, bildat moglie och muger, medan sposa
och épouse, af sponsa, förlofvad, antyda på det rättsliga äktenskapet. Det
föga brukliga fornnordiska vif, tyskarnes iveib och det engelska woman
(wif-man), skall efter någras förmenande vara ett yrkesord, »den väf
vande», liksom, efter vissa etyrnologers åsigt, det indiska duhitar skulle
betyda mjölkerska, efter som dottren i familjen vanligen hade till ålig
gande att mjölka husets kor. Hos intet folk bär hon emellertid ett
ädlare namn än hos oss svenskar: »hustru» är icke, såsom en falskt
poetiserande härledning en tid ville hafva det, hus-tro, utan husfru,
ehuru genom ett slarfvigt uttal, som efter hand också öfvergick i hand
skrifterna, den aspirerade labialen förtunnat sig ien dental. Men fru
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>