Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD ÄR "SPRÅKVETENSKAP"?
knapt något föremål, som alt efter nationernas växlande skaplynnen eller
betraktelsesätt fått mera olikartade benämningar. Då den handelsdrif
vande greken företrädesvis fäste sig vid den lätt flyttbara metallens
vigt, ty först i en mycket sen tid har ordet talent fått en mindre
substantiel betydelse, sågo de åkerbrukande italerne i boskapen sin
förnämsta rikedom, alldeles såsom våra nordiska förfäder, och båda
bildade af pecus, faihu, fé, sina beteckningar för det rörliga kapitalet.
Den sträfsamma och ekonomiska ras, som från Gallien nära nog alldeles
undanträngde dess keltiska urbefolkning, såg i silfrets glans den verk
liga rikedomen, och om den nu lefvande franske bonden, med sin
verdsberyktade dyrkan af den kära ecu eller piece de cent sous, hade
blifvit tillfrågad om namnet, skulle han säkert med hänförelse hafva
utropat argent! Hvad det tyska geld egentligen menar, kan ingen
rätt säga; det har en anklang både med guld och gult, men kan lika
gärna vara befryndadt med geiten, gälla, ty knapt någon annan na
tion vet bättre, att penningen är något som duger, men i stort skall den
finnas och den latinskt-nordiska beteckningen använder den, i sitt pfennig,
endast om småsmulor. Omvändt göra de fattiga sydromanerne af
växelmynten denarier sina danari och dinero, på samma gång likväl
spanjorerne jämte det sistnämda ordet äfven använder plata, till åmin
nelse af den sköna, nu säkert för alltid flyktade tid, då de från nya
verlden hemförde och räknade den ädla metallen i skeppslaster. Den
praktiska britten däremot, som nu från sin trånga ö med ett par skrifna
rader drager växlar på hela verldens skatter, men ändå, med sin smak för
det solida, icke tycker illa om att höra det med suveränens bild prydda
metallstycket klinga i sin ficka, kallar sina penningar money. Så heter,
som vi alla veta, på engelska språket penningar; alla andra europeiska
folk bruka ordet »mynt», monnaie, moneda, milnze, för att beteckna
själfva metallstycket på samma gång som verkstaden där det präglas.
För det sista ändamålet har engelskan däremot den något litet af
vikande formen mint, fastän af samma härledning från det romerska
moneta. Men hvarifrån kommer åter detta? Af den sanskritska roten
man, moneo, mana eller minna på. Därför att Juno under ett fient
ligt anfall mot Capitolium hade på ett öfvernaturligt sätt väckt den
slumrande besättningens uppmärksamhet på faran, bygde de ett tempel
åt gudinnan, hvilket till minne af tilldragelsen fick tillnamnet Moneta eller
den varnande, och då slumpen så fogade, att en press till förfärdigande
af statens mynt sedermera kom att uppställas just i detta tempel, blef
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
