Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD ÄR "SPRÅKVETENSKAP"?
om en fotografi, en kronometer, en telegraf eller en semafor, såsom
de optiska telegraferna numera pläga kallas, men för att göra ett
motsvarande inhemskt ord, sådant som ljusmålning, tidmätare, fjärr
skrift, teckenbärare, begripligt, måste det antingen definieras med en
hel vetenskaplig afhandling, eller också öfversättas på grekiska. Blott
högst undantagsvis hafva goda inhemska termer, som vunnit allmänt
erkännande, blifvit präglade af en öfverlägsen personlighet, såsom
vårt väte, qväfve och syre, öfver hvilka hvarje svensk kemist har rätt
att vara stolt. Tyskarne hafva försökt, men deras »stoff» är klumpigt.
Alla öfriga folk använda grekiska eller latinska termer. Den beryk
tade holländska kemisten van Helmont, som kallade sig själf medicus
per ignem och hade den lyckan att upptäcka flytande kroppars egen
skap att under värmens inflytande öfvergå i luftform, kallade den nya
formen gas och fick den accepterad för all framtid, men då han för
sökte att för någon annan kemisk företeelse införa ett nytt ord, hlds,
blef förslaget genom det slags tysta allmänna omröstning, som plägar
kallas språksinnet eller språkinstinkten, obarmhertigt förkastadt.
Det är en sällsamhet, att sådana tillverkningar lyckas. Väl hör
man tid efter annan enstaka nya ord, hvilkas ursprung ingen känner,
såsom det franska chic, som ville beteckna ledighet i hållning eller
något dylikt, plötsligen komma i tongifvande personers mun, men
den språkliga demokratien lider dem vanligen icke länge, och så äro
de åter lika hastigt försvunna. Det är en stor fördel för ett språk
att kunna från andra språk låna ord för nya föreställningar, men denna
utväg är af lätt förklarliga skäl hufvudsakligen inskränkt till de mindre
utvecklade. Förr än finnarne kommo till Östersjöns och Hvita hafvets
stränder, hade de icke sett något större vatten och saknade helt na
turligt ett ord för haf; de lånte därför ordet meer af tyskarne, deras
grannar, som förut fått det af aryafolkeu. Ljudföreteelser, som ej
passa för låntagarens talorgan, förenklas eller utbytas utan betänklighet:
så är namnet Haparanda uppstått af Aapa-ranta, aspstranden, liksom
vårt skål har blifvit »kaal». På detta sätt måste med en högre kultur
utvidgad bekantskap med djur- och växtverlden, men framför alt med
antagandet af en ny religion, importeras massor af nya beteckningar,
hvilka därför med full rätt blifvit kallade kulturord. Prest, kyrka, djäkne,
messa, psalm, altare, predikan, skriftermål äro några få af de otaliga
kulturord, med hvilka kristendomen riktat de nyare europeiska språken.
Det händer väl också, att högre bildade inkräktare upptaga ett eller
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
