Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD ÄR "SPRÅKVETENSKAP"?
Auguste Comte har såsom bekant för den mänskliga kunskaps
förmågans utveckling uppstält tre skiften, hvilka han kallat det teo
logiska, det metafysiska och det positiva. Om någonsin denna tre
delning är tillämplig, så är det visserligen på åsigterna om språkets
uppkomst.
Det var nämligen en tid, och den ligger ännu icke så oerhördt
långt bakom oss, då språket fattades såsom något i det närmaste lik
tydigt med talförmågan, såsom en omedelbar och fallfärdig gåfva af
skaparen till den första människan. Man trodde icke vårt slägte om
en så utomordentlig uppfinning i ordbok och grammatik, stamord, dekli
nationer, konjugationer och syntaktiska regler: alt detta syntes för
underbart att kunna vara ett verk af den mänskliga intelligensen.
Detta var den teologiska perioden: man tolkade i allmänhet skapelse
urkunden i Genesis trångt efter bokstafven, och om än meningarna
till en början voro något delade vid bestämmandet af det språk, som
taltes af våra första föräldrar, blef man dock småningom ense, att det
icke kunde hafva varit något annat än hebreiskan, ty på detta språk
är ju vår äldsta religionsurkund nedskrifven, och just ur detta språk
har den jehovistiska författaren lånat de ordspel, med hvilka han
sökt förklara åtskilliga fornjudiska namn. Då sedermera, i följd af
slägtets öfvermodiga äflan att bygga sig ända upp till himmelen, språk
förbistringen kom såsom en gudomlig straffdom, fingo hebreerne be
hålla sitt språk, emedan de icke voro delaktige i öfverträdelsen. Je
hovistens etymologiska förklaringar hålla emellertid icke fullt stånd
inför nutidens språkforskning, och äfven med bästa vilja att ingå på
hans föreställningar synes det omöjligt att ur ordet Babel framtvinga
någon annan betydelse än »Guds port». Detta betraktelsesätt af språ
kets genesis kan nu mera också anses såsom en helt och hållet öfver
gifven ståndpunkt, och man synes icke ens i den strängaste dogma
tiska uppfattning af skapelseurkunden därvid fästa något vidare af
seende.
Annorlunda förhåller det sig med hvad Comte kallar det meta
fysiska åskådningssättet. hvilket torde vara det af den tänkande all
mänheten, så vidt den reflekterar öfver språkfenomenet, ännu med
största förkärlek omfattade, och till hvilket djupsinniga språkforskare
såsom Max Muller ännu för ganska kort tid sedan afgjordt bekände
sig. Man har nämligen, äfven sedan föreställningen om språkets
frambringande genom en omedelbar skapelseakt blifvit uppgifven, icke
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
