- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1881 /
311

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POLISEN I PARIS.
hemligheter man sålunda fått intränga. Men denna ordning, existerar
den måhända blott på papperet, eller jämväl i verkligheten? Enhvar,
som blott besökt den franska hufvudstaden, skall kunna vitna, at
det senare åtminstone i yttre afseende är fallet. Hvart man vän
der blicken, öfvertygas man härom. Och den, som haft tillfälle att
närmare lära känna förhållandena, vet, att detsamma gäller äfven de
inre, som icke falla den tillfällige besökaren i ögonen. Detta ord
ningssinne är ju ock ett allmänt karaktersdrag hos fransmännen, en
utmärkande egenskap hos dess administration, om ock denna senares
böjelse för »reglementering» går altför långt. Förtjänsten är emeller
tid icke centraladministrationens ensam. Äfven stadens kommunalsty
relse har däri sin dryga andel, i det hon vid budgetens votering har
att sysselsätta sig med alla äfven de minsta grenar af stadens för
valtning, därvid hon visat, att äfven med en framskriden radikalism
i politiskt hänseende låter sig förenas verklig duglighet i administra
tiva och kommunala värf; hvilket man väl kan medgifva utan att
godkänna municipalrådets tendens att göra kommunen till en »stat i
staten» eller i öfrigt gilla dess betänkliga öfverdrifter och villfarelser,
utan att ens stå på municipalrådets sida i alla dess mångfaldiga tvister
med polisprefekturen.
Men å andra sidan, hvilka skuggsidor företer ej detta samhälle?
Intet ger en djupare inblick i dessa än studiet af polisens befogen
het. Med begreppet »polismysterier» är en afgrund af nöd, brott och
laster förknippad, och ingenstädes är denna afgrund djupare och rym
ligare än i de stora hufvudstäderna. Här är det, som nöden blir bo
fast, outrotlig och så omfattande, att hjälpen synes mera hopplös än
annars; här är det, som lasten och brottet blifva icke blott individuela
förvärfskällor, men yrken, där arbetsfördelningens stora lag gör sig
gällande lika väl som i annan industri, så att enhvar blir specialist i
sitt slag, ja i en viss gren af hvarje slag. En licktjuf i London eller
Paris begår ej gärna andra slags stölder, fastmera inskränker han sig
till uteslutande en enda art af lickstöld, den för hvilken hans »begåf
ning» är mest lämpad, och i hvilken han från början fått största öfning
och erfarenhet. Och här likasom annars blir virtuositeten större i
samma mån. Då blir polisens uppgift likaledes i motsvarande grad
försvårad, äfven dess arbete fördelas och specialiseras, och erfaren
heten visar, att polisens uppöfning i skärpa och förslagenhet plägar
gå hand i hand med brottslingarnes. Mycket beror här på organisa
tion och ordning, herr Rubensous arbete upplyser oss om, huru
långt man i den vägen kommit i Paris, men än mera på anlag,
vana och takt, och för sådant är ingen reglementering möjlig.
De stora städernas lif företer altså märkliga scener ur det stora
dramat: striden mellan ljus och mörker, mellan godt och ondt. Det
må då med skäl undras, huruvida de i sådant afseende gå framåt
297

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:17:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1881/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free