Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk tidskrift. 1881. 24
GESCHICHTE DER LITERATUR DES SKANDIN. NORDENS.
Geschichte der Literatur des Skandinavisehen Nordens von den ältesten
Zeiten bis auf die Gegenwart, dargestellt von FREDERIK WINKEL HORN.
VIII + 404 s. 8:0. Leipzig 1880.
I jämförelse med de stora kulturlandens literatur måste natur
ligen små områden med ett för främlingen svårbegripligt språk förete
föga af intresse. Han kan i de flesta fall endast vänta sig att åter
finna mattade böljoslag af de orkaner, som upprört verldsbafven.
Men äfven dessa kunna vara af intresse för att bedöma stormens
kraft. Man bar därför äfven på senare tiden börjat inse, att man ej
fullt uppfattat en literär riktnings historia, om man ej tillika studerat
henne i alla hennes förgreningar. Ur den synpunkten måste en litera
turhistoria sådan som hr Winkel Horns erbjuda främlingen ett visst
intresse, hvilket ökas ännu mer, då man tar i betraktande, att Norden
ej endast erbjuder skådespelet af den fattige Lazarus, som upplockar
smulorna från den rike mannens bord, utan ock att den literatur,
som här framalstrats, nästan alltid, äfven om den till sitt ursprung för
skrifver sig från utlandet, dock fått en egendomlig nationel färgton,
och ej sällan företer flera facer, som ej framkallats genom något ut
ländskt inflytandé.
Redan i vår historias morgon ega vi att uppvisa en literatur, den
isländska, som den må till sin yttersta grund förskrifva sig från
hvad håll som hälst är af den art, att det väl må sättas i fråga,
om något europeiskt land under samma tid kan uppvisa dess make i
realistisk kraft. Den egentliga medeltiden är väl både kvantitativt
och kvalitativt mindre produktiv, men man behöfver dock ej utfärda
något literärt fattigdomsbevis för henne, enär tidens flesta andliga
rörelser äfven återfinnas i Norden. En bestämd afmattning inträder
först med reformationen, då det alt annat undanträngande religiösa
intresset hindrade nordmännen att på något nämnvärdt sätt deltaga i
de södra folkens renaissanceliteratur. Men från Arreboes och Stjern
hjelms dagar kunna vi trygt påstå, att Nordens folk kämpat med i
hvarje kulturstrid, på ett både ärorikt och betydelsefullt sätt. Den
moraliska riktning, som omkring 1700 började i England, kan i intet
land uppvisa en så genialisk representant som Holberg; den omed
vetna opposition mot det frauskt-klassiska idealet, som så småningom
uppstod för att afslutas i Rousseau, företer ingenstädes den egendom
liga form, vi känna i de Bellmanska sångerna, och hvad våra dagars
dansk-norska poesi beträffar, förmår den i lif och rörlighet fullt mäta
sig med, ja måhända öfvergå, de stora kulturlandens.
En literaturhistoria, som den, vi nu hafva att anmäla, kan således
sägas ega sin ej ringa betydelse. Väl äro vissa perioder, särskildt
den fornisländska, kända af mången bildad utländing, men större delen
af vår literatur måste dock anses vara nästan okänd af de andra fol
ken. Hvad särskildt gäller Sverige, så har, med undantag af Ham-
357
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
