Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL SVERIGES FOSSILA FLORA.
Det är emellertid icke blott ett rent teoretiskt intresse, som kny
ter sig till dessa undersökningar öfver kolfloran, de hafva äfven ett
praktiskt resultat, i det att man genom förekomsten af växterna kan
bedöma de olika kolflötsernas inbördes förhållande, hvilket, då det
gäller flötser inom olika kolfält, knappast kan på annat sätt utredas.
Visserligen äro, såsom ofvan nämts, ej på långt när alla de växter
eller ens växtgrupper, som bilda floran i den kolförande formationen,
fullständigt undersökta, hvadan vi ännu ingalunda kunna framkalla en
fullständig bild af den vegetation, som betäckte sydligaste Sverige un
der den, geologiskt taladt, korta period af jordens utvecklingshistoria,
under hvilken de bildningar uppkomrao, som nu äro kända under nam
net den stenkolsförande formationen i Skåne. Nathorst har dock
redan ådagalagt, att floran under denna period undergått växlingar,
och att den rätteligen består af flera floror, som visserligen hafva
samma allmänna prägel, men dock ganska tydligt skilja sig från hvar
andra, liksom de ock med hänseende till tiden efterföljt hvarandra.
Såsom redan prof. Nilsson för länge sedan visat, skiljer sig floran i
Sveriges kolförande bildningar väsentligt från stenkolsformationens
flora och tillhör en vida yngre geologisk period än denna. Nathorst
har nu påpekat, att, under det att den undre delen af Skånes kol
förande formation kan betraktas såsom motsvarande Rätiska forma
tionen i det öfriga Europa, här i Sverige kunna jämte en typisk rä
tisk flora urskiljas så väl en äldre, hvilken närmar sig Triastidens,
som en yngre, hvilken visar en öfvergång till Liasfloran. Af de 5
zoner, som Nathorst särskildt påvisat, är det egentligen den äldsta och
yngsta samt delvis den näst yngsta, hvilkas floror hittills blifvit mono
grafiskt bearbetade. Vid den här följande korta öfversigten torde det
kanske vara lämpligast att följa den kronologiska ordningen.
Til den äldsta floran eller zonen med Camptopteris spiralis, så be
nämd efter den egendomliga ormbunke, som är den allmännaste och
mest betecknande arten, höra den bearbetade flötsen vid Höganäs
{fru Bagges flöts), troligen också den 50 till 80 fot högre belägna s.
k. grefvinnan Ruuth’s flöts och de undre flötserna vid Bjuf, Billes
holm och Skromberga. Den äldre floran vid Höganäs har af Nathorst
blifvit bearbetad, af den vid Bjuf äro däremot barrträden ännu ej be
skrifna. Af de 33 arter, som äro beskrifna från Höganäs, återfinnas
alla med undantag af 11 äfven vid Bjuf, hvars flora räknar ej mindre
än 95 arter, af hvilka de vida flesta ej äro funna på något annat
ställe. Att floran vid Bjuf visat sig så rik, torde hufvudsakligeu böra
tillskrifvas den lyckliga omständigheten, att en af verkets tjänstemän,
bokhållaren A. F. Carlson, med utmärkt nit och ospard möda insam
lat fossilier och däribland för öfrigt ej mindre djur än växter. Den
egendomligaste växtarten är utan tvifvel den, efter hvilken zonen fått
sitt namn, Camptopteris spiralis, som genom sin fruktifikation visar
372
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
