Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk Udskrift. 1881. 25
BID KAG TILL SVEKIGES FOSSILA FLOKA.
sig vara en ormbunke, ehuru af en högst egendomlig organisation.
Förekomsten af en annan art af detta slägte C. serrata förbinder denna
zons flora med Keuperns, enär denna art är karakteristisk för Schwa
bens Keuper. Ormbunkar, cycadéer och barrträd spela den ojämförligt
vigtigaste rolen i denna, liksom i öfriga rätiska floror; dock anför
Nathorst från Bjuf äfven en monocotyledon, Aroides Erdmanni.
Till den följande genom Lepidopteris Ottonis karakteriserade zo
nen höra Bjufs, Billesholms och Skrorabergas öfre flötser samt flötsen
vid Bosarp. Floran har ännu icke blifvit i detalj beskrifven, men
den allmännaste arten, L. Ottonis, träffas t. ex. vid Bosarp på det sätt
bevarad, att dess blad ej äro förkolade utan gulaktiga, elastiska och
nästan genomskinliga.
Den tredje zonen utmärkes genom Equisetum gracile och ligger
öfver Skrombergas öfre flöts och 11 fot under Jean Molins flöts vid
Stabbarp, på hvilket senare ställe man omedelbart under nämda flöts
träffar ännu ett växtförande lager med en egendomlig flora, näml,
zonen med Thaumatopteris Schenki. Lika litet som de bägge före
gående zonernas flora, har denna flora vid Stabbarp ännu erfarit nå
gon fullständig undersökning. Till denna zon med Thaumatopteris
Schenki hänför emellertid Nathorst äfven den yngre floran vid Höga
näs och floran vid Helsingborg, öfver hvilka en monografi utkommit
1878. Nathorst har här beskrifvit 20 arter, af hvilka de 7 nu för
första gången anföras från Sverige och till större delen äfven äro för
vetenskapen nya. Egendomligt är, att barrträdsslägtet Czekanowskia,
som förekommer så allmänt vid Stabbarp, tyckes saknas i den yngre
floran vid Höganäs och den vid Helsingborg.
Den yngsta af flororua inom den kolförande formationen är den,
som fått sitt namn efter Pålsjö eller zonen med Nilssonia polymorpha.
I och med beskrifningen af denna flora har Nathorst lemnat den första
vetenskapliga monografi öfver ett svenskt växtförande lager i nyare
tider. Nathorst beskrifver härifrån 26 arter, af hvilka i synnerhet
Nilssonia polymorpha och Dictyophyllum Nilssoni äro anträffade i
praktfulla exemplar.
Dessa nu nämda floror representera hvad som kallats rätiska
formationen. Växtförande lager tillhörande denna bildning äro kända
från flera ställen i Europa, men särskildt intresse erbjuder Frankens
rätiska flora, enär den både är den artrikaste och har varit föremål
för en grundlig monografi af Schenk, som beskrifvit 79 där funna ar
ter, af hvilka 25 äfven förekomma i Sverige. Genom Nathorsts under
sökningar visar sig emellertid Sveriges rätiska flora vara betydligt
rikare, då en enda af de lokaler, hvilkas flora Nathorst undersökt,
lemnat 95 arter, under det antalet af de arter från Sverige, som
Nathorst beskrifvit, uppgår till 120, af hvilka blott 37 återfinnas utom
vårt land. Vi kunna icke desto mindre med full visshet emotse, att
373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
