Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL SVERIGES FOSSILA FLORA.
antalet skall ytterligare betydligt ökas, då Nathorst hunnit underkasta
de öfriga växtförande lagrens flora samma grundliga undersökning,
som han egnat åt dem vid Bjuf, Höganäs, Helsingborg och Pålsjö. En
kolförande bildning, hvilkens flora det utan fråga skulle vara ytterst in
tressant att jämföra med de skånska, är Bornholms, men tyvärr före
ligga inga nyare undersökningar häröfver än det lilla Forchhammer
meddelat 1837, hvadan det vore högeligen att önska, att Bornholms
kolflora snart måtte underkastas en tidsenlig bearbetning,
I ofvanstående framställning hafva vi alldeles lemnat ur sigte flo
rau vid Hör, en lokal sedan gammalt bekant och berömd såsom fynd
ort för fossila växter, äfven dessa först uptäckta af professor Nilsson,
och tillika det ställe, hvarifrån den vida största delen af de af
Schimper från Sverige anförda växterna härröra. Trots de af Schim
per meddelade värdefulla upplysningarna torde emellertid en utredning
af denna flora få anses i hög grad af behofvet påkallad, särskildt med
afseende på dess förhållande till och sammanhang med flororna inom
det kolförande området.
Genom Nathorsts ofvanstående arbeten har ett vackert och lof
vande bidrag lemnats till en tidsenlig kännedom om vår äldre sekun
dära flora, men dessa undersökningar kunna ingalunda ännu anses af
slutade, så länge den vigtiga del af Bjufs flora, som omfattar barr
träden, samt flororna vid Bosarp, Skromberga, Stabbarp m. m. ännu
ej äro beskrifna. I sammanhang med dessa floror böra otvifvelaktigt
också flororna vid Hör och Kurremölla behandlas. Äfven studiet af
öfriga fossila floror har i vårt land länge legat nere, så t. ex. krit
formationens flora, om hvilken man knapt vet mera, än hvad prof.
Nilsson 1831 meddelade, kalktuflcns vid Bencstad m. fl. st., och här
till komma torfmossarnas och de glaciala sötvattensbildnlngarnas flo
ror, hvilkas undersökning för visso skulle vara af stort intresse.
JOH. LANGE : Conspeetus Floræ Groenlandioæ. Oversigt over Grönlands Flora
Med 3 Kaart og en fransk Resumé. (Som 3:die Hefte af Meddelelser om Grön
land, udgivne af Commissionen for Ledelsen af de geologiske og geographiske
Undersögelser i Grönland). Kbhvn. 1880. 8:o. XXXVI o. 231 p.
JOH. LANGE: Studier til Grönlands Flora. Særtryk af Botanisk Tidsskrift. Bind
12. Kbhvn 1880. 8:o. 26 p.
Siden prof. Lange i 1857 udarbeidede en, væsentlig på J. Vahls
samlinger grundet fortegnelse over Grönlands planter, hvilken for
tegnelse meddeltes som bilag till Rinks beskrivelse af Grönland, ere
undersøgelserne af dette lands flora blevne fortsatte ved Rink, de
svenske expeditioner til Nordgrönland (Berggren, Th. Fries), den tydske
Bernhard Lundgren.
374
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
