Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUG. STRINDBERG, SVENSKA FOLKET.
AUGUST STRINDBERG: Svenska folket i helg och söken, i krig och i fred,
hemma och ute, eller ett tusen år af svenska bildningens och sedernas historia.
Med illustrationer af CARL LARSSON m. fl. Första häftet. Stockholm 1881,
C. E. Fritzes K. Hofbokhandel.
Man måste beklaga, om den stora och vackra uppgiften att skrifva
svenska folkets odlingshistoria under det sist förflutna årtusendet skulle
komma att fyllas af förf. till nu nämda arbete på det sätt, som första
häftet ger blott altför stark anledning att frukta. Man måste beklaga
det icke blott för sakens utan ock för författarens skuld, emedan det
vore skada, om det välförtjänta rykte för öfverlägsenhet i framställ
ningens konst, som förf. genom föregående arbeten förvärfvat, skulle
fördunklas af en brist på grundlig forskning och omutlig oväld, hvar
förutan äfveu den yppersta stil blir värdelös, då frågan är ej att skapa
ett diktverk, men att skrifva historia.
Få lära numera påstå, att skildringen af ett folks historia endast
bör afse växlingarna af dess politiska öden. Alt mera allmänt har
man lärt sig inse den stora betydelsen af den forskning, som gjort
till sitt mål att sprida ljus öfver folkets andliga utveckling och yttre
lif, öfver dess kulturhistoria i vidsträcktaste mening, däri inbegripet
hvad som faller inom konst- och literaturhistoriens råmärken lika väl
som redogörelsen för näringar, lefnadssätt och seder. Men häraf får
ingalunda följa något ringaktande af de forskare, som hufvudsakligen
sysselsätta sig med den politiska historien. Redan därför, att vi högt
skatta kulturhistoriens uppgift, är det också, som vi med ledsnad läst
de öfvermodiga ord, herr Strindberg ansett lämpligt att sätta i början
af sin anmälan. Om de, hvilka framträda såsom kulturhistoriens måls
män, visa sig ega så föga blick för den politiska historiens betydelse,
som dessa ord röja, kan man med skäl befara, att en söndring upp
står mellan de båda grenarna af historisk forskning, hvilken måste
verka ofördelaktigt på dem bägge.
Men ledsnaden öfyergår till förtrytelse, då vi betänka, att det är
svenska folkets yppersta häfdaforskare, som närmast blifvit föremålet
för detta hänsynslösa angrepp. Herr Strindberg säger nämligen om
Geijer: »Den bok han har kallat Svenska Folkets Historia är dock
hufvudsakligen de kungliga familjernas, officerarues och embetsmän
nens historia, här och der försedd med några kortfattade tillägg om
huru kungen »uppmuntrade näringarna, bergsbruket, konsterna», eller
huru det var en och annan hungersnöd i landet, under det kungen
var ute i dessa krig, som ofta endast varit stora jagtpartier; andra
samhällsmedlemmar än konungens tjenare hafva icke blifvit räknade till
Svenska Folket af vår berömde historieskrifvare, oaktadt denne ändock
varit beskyld för adclshat».
422
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>