Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUG. STRINDBERG, SVENSKA FOLKET.
utan genom ett aftryck af sitt sigill. Han vet äfven, att frälsemannens
vapenmärken ingalunda kunna kallas bomärken.
Härmed hafva vi kommit in på granskningen af detaljerna i herr
Strindbergs arbete. Den anmärkningen, som någon måhända ville
göra, att dylika oegentligheter i fråga om »småsaker» äro utan be
tydelse, kan icke gälla om ett sådant arbete som det nu i fråga va
rande, hvilket just har till sitt mål att genom noggrann teckning af
hvarje litet drag gifva en trogen bild af lifvet i vårt land under de
många århundraden, som skilja Ansgarius’ första hitkomst från våra da
gar. I ett arbete af detta slag måste ännu mer än i något annat en
mycket stor vigt läggas därpå, att hvarje särskild uppgift är fullt rik
tig. Men äfven i detta afseende synes oss herr Strindbergs arbete
lerana altför mycket öfrigt att önska.
Såsom vigtiga omständigheter, hvilka nu göra det lättare än förr
att lära känna vårt lands inre historia under flydda dagar, nämnas i
anmälan med rätta: kungliga bibliotekets tillgänglighet, historiska mu
seums öppnande 1 och ordnande, nordiska museums uppkomst och den
konstindustriutställning, som hölls i Stockholm för några år sedan.
Att icke riksarkivet, hvilket samtidigt med historiska museet fick en
ny lokal och därigenom blef lättare tillgängligt, omnäranes i detta
sammanhang, är anmärkningsvärdt, då man vet, hvilka oskattbara bi
drag till den svenska odlingens historia där förvaras.
Det är emellertid icke nog, att alla dessa tillfällen nu finnas till
en närmare kännedom om det, som utgör föremål för herr Strindbergs
med stora anspråk uppträdande arbete. Man måste ock begagna dem.
Men materialet är nu så stort, att vida längre tid, än herr Strindberg torde
hafva kunnat använda därpå, kräfves af den, som vill göra sig till
herre öfver det. Också tycker man sig märka, att förf:s forskningar
ej alltid utmärka sig genom den grundlighet, som varit önskvärd. Då
det emellertid skulle blifva för vidlyftigt att omnämna alt, som är mer
eller mindre oriktigt i det nu utgifna häftet, måste vi inskränka oss
till några få anmärkningar.
Den skildring, herr Strindberg gifver af den svenska riddarens
borg såsom »ett fyrkantigt torn af sju till elfva våningars höjd», kan
i intet fall gälla om annat än den senare delen af medeltiden, men
äfven med denna vigtiga begränsning bör den i fråga om Sverige väl
betraktas snarare som undantag än regel. Det ser ut, som om förf.,
i detta liksom andra fall, utan närmare undersökning på vårt land
tillämpat tyska eller andra utom-skandinaviska förhållanden, äfven
då all sannolikhet talar för, att de hos oss icke ega någon tillämpning.
På samma sätt torde vi böra förklara det egendomliga misstag,
som begås sid. 74, där det heter: »På detta sitt gods residerade nu
1 Detta uttryck är dock mindre egentligt, emedan museet redan före flyttningen
till den nu varande lokalen hölls tillgängligt för allmänheten.
424
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
