Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUG. STRINDBEHG, SVENSKA FOLKET.
länge, trots den lifliga förbindelse, i hvilken Sverige under vikinga
tiden stod med öfriga länder.
Till en mycket senare tid än åttahundra-talet hör den nyckel,
hvilken ses sid. 38; och den rakknif, som broder Witmar fick låna uti
härberget i Birka och som hade den form fig. 35 visar, ger icke något högt
begrepp om förfis bekantskap med hednatidens kvarlåtenskap. Det är
nämligen mycket osäkert, om denna bronsknif någonsin varit en rak
knif, men det är fullkomligt säkert, att den vid Witmars besök i
Birka låg i jorden sedan mer än tusen år.
Om det bokförråd, som missionärerna medförde, säges det med
rätta, att det icke kunde vara stort; men då förf. talar om, att »utdrag
ur Ulfilas bibelöfversättning på gotiska språket» möjligen funnes där
ibland, torde detta hafva lika liten grund i verkligheten som hans
framställning af bildskriften och runornas uppkomst.
I ganska löst sammanhang med ämnet står den i sig själf intres
santa undersökning, förf. företagit om de i olika delar af Sverige bruk
liga namnen på Maria nyckelpiga. Det torde nämligen vara altför
mycket vågadt att häraf draga den slutsatsen, »att det hedniska ur
elementet ännu lefver mera förherskande i vestra Sverige, under det
att i det östra asatron mera slagit rot, på grund af kanske att den först
kom in från öster och tog sitt hufvudsäte i Uplanden».
Dör att bevisa »en brist på uniformitet i svenska folkets samman
sättning» behöfvas icke dylika rön, och skall man för att få bidrag till
sådana frågors lösning granska de olikheter, som finnas mellan olika
delar af Norden, bör man göra det med mera noggrannhet, än då förf.
redogör för den olika utbredningen af »ett fynd, som kallas ovala
spännbucklan». Detta smycke förekommer nämligen icke, såsom han
säger, ymnigt i Danmark, utan är där lika sällsynt som i Skåne.
Altför svaga synas oss de skäl vara, på hvilka herr Strindberg
grundar sitt påstående, att Dalarne blifvit befolkadt senare än Norr
land. Han stöder denna osannolika åsigt därpå, att man från Dalarne
endast skulle känna ett par fynd från hednatiden, och anför såsom
källa »Historiska museums katalog 1877». Häremot måste vi emeller
tid anmärka, icke blott att en ny upplaga af det anförda arbetet ut
kommit år 1880, och att ett förut okändt, ganska vigtigt fynd från
Dalarne är däri omtaladt, utan äfven att detta arbete icke är någon
katalog öfver museet i den meningen, att det skulle redogöra för alla
däri förvarade fynd. Det är endast, hvad det själft kallar sig, en »kort
beskrifning till vägledning för besökande», i hvilken det vigtigaste af
museets innehåll påpekas. Den slutsatsen är således förhastad, att inga
andra i Dalarne anträffade fornsaker skulle förvaras i Historiska museet
än de som omtalas i nämda skrift; och lika förhastadt är antagandet,
att alla från detta landskap kända fynd kommit till museet. Verkliga
förhållandet är, att antalet minnen från hednatiden, som anträffats i
426
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
