Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA RIKSRÅDETS PROTOKQLL.
Trots statslifvets starka utveckling bilda dessa rådgifvare ännu
icke en permanent rådskammare med oafbruten verksamhet. Detta
blef ej möjligt, förrän 1634 års regeringsform fulländat centralisationens
former och fördelat rådsherrarne på kollegierna, och ej ens då kunde
man i ett slag fullt utplåna de sista dragen af rådets gararnalaristo
kratiska prägel af en provins magnaternas församling. Vid den tid
hvarora nu är fråga se vi ännu åtskillige rådsherrar ofta aflägsna sig
på långa tider från hufvudstaden, för att tillse sina vidsträckta gods
eller njuta af landtlifvets lugn; ja en gång finna vi hela rådet begifva
sig af till Yesterås på halfannan veckas tid för att deltaga i begraf
ningen af marskens unge son. Ej sällan äro under loppet af flera
veckor blott fyra närvarande af de tio, som skulle bilda interimsrege
ringen, och konungens föreskrift, att de skulle sammanträda ordinarie
tisdagar och torsdagar synes ej hafva blifvit strängt iakttagen. Det
ser ej häller ut, som om de alltid förfarit med vederbörlig skynd
samhet vid ärendenas behandling. Så finna vi rådet d. 23 mars 1631
på en gång företaga till öfverläggning sex olika skrifvelser från ko
nungen, som denne aflåtit under loppet af en månad (5 januari—3
febr.), låt nu vara att möjligen några af dessa kommit samtidigt.
Men den som sett, huru rådet under de farliga tiderna efter Gustaf
Adolfs död kunde draga sakerna på långbänken, han förvånas ej, om
han ser dem taga sakerna något lugnt under denna föregående segertid.
Något eget är att se dessa höge herrar stundom befatta sig med
de obetydligaste småsaker, under deras uppgift, om också ej precis
under deras värdighet. Så se vi t. ex. rådet ena gången mangrant
spatsera ned för att taga i betraktande en så riksvigtig sak som
den, att man lagt trossbottnarne för högt i det kungliga slottet, andra
gången förhöra en djäkne, som stulit i en kyrka, tredje gången dis
putera om sillpriset i Stockholm. Dessa äro dock lätt räknade undan
tag. I öfrigt går deras verksamhet ut på att iakttaga, hvad som i
dessa kritiska tider fordrades af de män hvilka skulle styra Sveriges
rike. Afven den yttre politiken är såsom sagdt någon gång föremål
för deras öfverläggningar. Så se vi dem i mars 1632 grundligen af
handla frågan om vilkoren för en allmän fred, som de ansågo ej vara
så aflägsen. Och man finner, att ej blott konungens planer växa med
framgången, utan att äfven rådet drages med af honom. Vid sin sista
öfverläggning med rådet i maj 1630 hade Gustaf Adolf betonat, att
det var Sveriges säkerhet, som dref honom i tyska kriget, och att
denna ej vore betryggad, utan att Sverige genom Stralsunds bibehål
lande försäkrade sig om fast fot på Östersjöns södra kust. Nu yrkar
rådet, att Sverige skulle behålla hela Pommern och Meklenburg eller
åtminstone hamnarne i det senare landet. Dess längsta politiska
öfverläggning är dock den som hölls månaden därpå, då det skulle
yttra sig öfver konungens fråga, huruvida ej Sverige, efter hans sam-
429
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
