Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULIUS CENTERVALL.
något. Professor Liebleins och docenten Piehls egyptologiska arbeten
ligga utom de flesta nordiska filologers höfva att bedöma, liksom pro
fessor Almkvists bok om Bischarispråket, som för öfrigt då ej ännu ut
kommit i bokhandeln.
Hvad som vid första sammankomsten var egnadt att nedslå oss
svenskar var det försvinnande fåtal af våra landsmän som infunnit sig.
Med en anmälare i Finsk tidskrift (septemberhäftet s. 250) »vilja vi
dock lugna dem bland våra norska bröder, som vi hört uttala sin för
våning öfver detta uteblifvande, därmed att mötet inföll på en tid, då
större delen af våra äldre filologer äro upptagne af att sköta sin hälsa
eller äro på resor, skolmännen hålla på att bereda sig för det nya läs
årets mödor med mera». Nekas kan dock ej, att det finnes ännu ett
skäl, och det är resans dyrhet. Våra vetenskapsidkare simma i allmänhet
ej i Paktolos. Men voro våra filologer få, så voro de i stället så mycket
verksammare. Af tjugo verkliga filologer och skolraän höllo ej mindre än
nio föredrag, medan tvänne andra på annat sätt bidrogo till mötets bästa.
Glädjande för filologerna från alla tre landen var det att se, huru
stor plats på mötet som inrymts åt de inhemska språken, och huru lifligt
deltagande som kom den sektion, som hade att särskildt behandla dessa,
till del. Ty medgifvas måste väl äfven af dem, som hufvudsakligt eg
nat sig åt andra grenar af språkvetenskapen, att vårt eget modersmål
ligger oss närmast liksom det ju, synnerligen i Sverige, är det arbets
fält, där minsta antal arbetare hittills varit sysselsatta, och där det behöfs
den grundligaste ans och rensning. Andra mötesdagens allmänna sam
mankomst egnades helt och hållet åt amanuensen Lundells föredrag om
landsmålsföreningarna i Upsala. Som bekant äro dessa sammanslut
ningar inom de olika nationerna, som hafva till uppgift att närmare
studera de olika dialekterna på hvar nations hemtrakt, att samla rna
terialier till ordböcker öfver dessa dialekter tillvarataga sagor, säg
ner och sånger. Det är sålunda ett arbete, så att säga parallelt med
det som doktor Hazelius åstadkommer genom sitt Nordiska Museum
och liksom detta af oberäkneligt gagn. Det är ur landsmålens rännilar
och bäckar, som riksspråkets flod får sina aldrig sinande, ständigt på
nytt uppfriskande tillflöden, och det är samlingen af sägnerna och sån
gerna, som skola göra en folkandens historia möjlig. Hr Lundell, som
är dessa landsmålsföreningars främste representant, sökte i ett föredrag,
som endast hade det felet att vara för långt att medgifva någon uttöm
mande diskussion om det vigtiga ämnet, häfda åtskilliga grundsatser,
560
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
