Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET ANDRA NORDISKA FILOLOGMÖTET I KRISTIANIA.
filosofi skulle vara obligatoriskt ämne. Men i den af stortinget antagna
lagen blef det »af dette kominisjonens sködebörn ikke så meget tilbage
som en skjödehund», ocb nu fans det ej en tillstymmelse till enhet.
Talaren slutade med att såsom sina teser uppställa dels att »opdragelse
videnskaben» med tillhörande hjälpvetenskaper utgör en nödvändig och
väsentlig del af en hvar högre lärarbildning, dels att »opdragelseviden
skabeu» måste jämbördigt med andra vetenskaper vara representerad
vid universitetet.
Ordföranden, professor Pio (Köbenhavn), meddelade på hr Voss’
uppmaning, att i Danmark förbereddes ett lagförslag, enligt hvilket ett
profår skulle inrättas i närmaste öfverenstämmelse med det i Sverige
lagstadgade, om hvilket domprosten Linder lemnade närmare upp
lysning.
Under den därpå förda diskussionen tycktes de flesta talarne
vara eniga om att något äfven i Norge borde göras för den praktiska
lärarbildningen. Däremot skilde sig åsigterna vidt i afseende på den
föreslagna professuren i pedagogik. Den rätta uppfattningen syntes
referenten den på detta område både som lärare och minister väl
hemmastadde Madvig hafva. Han kunde ej, sade han, anse pedagogiken
som en själfstäudig vetenskap; hela den åskådning, som går ut från
tillvaron af en »opdragelsevidenskab», hvarigenom man kan bestämma
skolans natur och verksamhet, var stridande mot själfva uppfostringens
och undervisningens väsen. Uppfostran begynner i familjen och den
består däri att barnet, som skall föras in i lifvet, lär genom att se
äldres exempel; härigenom får det sina föreställningar om lifvet i
allmänhet. Detta är den första, naturliga uppfostran. Den är icke
tillfyllestgörande, därför att exemplen äro tillfälliga och dessvärre
ofta dåliga, och därför att föräldrarnas föreställniugskrets kan vara
mycket trång, ensidig och oklar. Vi föra därför barnet till ett ställe,
där vi tro oss kunna ställa ett godt föredöme för dess ögon, och där
föreställningarna kunna meddelas i större fullhet och klarhet. Hvilka
föreställningar som skola meddelas, ja det bestämmes ej af någon
pedagogisk vetenskap; det bestämmes af hela den föreställning om
lifvets innehåll och hur detta skall lefvas, som samtiden (»slægten») har.
Till grund för skolan ligger det uppfattningssätt af lifvets sedliga mål,
som herskar inom det samtida slägtet och det bestående samfundet.
Men detta bestämmes ej af pedagogiken, utan af den rådande allmänna
öfvertygelsen. Så länge det samtida slägtet erkänner en positiv uppen-
567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
