Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULIUS CENTERVALL.
ena valfritt. Någon slags praktisk lärarbildning motsvarande vårt profår
finnes icke i Norge.
Diskussionen inleddes af skolebestyrer P
. Voss, jämte J. Aars
föreståndare för Aars’ og Voss’ latin- og realskole, hvilken enligt de
»Indbydelseskrifter», som ligga framför referenten, i augusti 1879 hade
30 olika lärarafdelningar och 835 lärjungar, i maj månad 1880 lika
många afdelningar och 834 lärjungar, sålunda väl utan gensägelse det
största läroverk af detta slag i hela Norden. 1 I ett längre, kraftigt,
ehuru med slagord och paradoxer väl starkt kryddadt föredrag angrep
hr Voss de missförhållanden i afseende på lärarbildningen, af hvilka han
ansåg det norska skolväsendet lida. Skolläraren vore hänvisad till
sig själf och de erinringar han kunde hafva från sin egen skoltid.
Alma mater, universitetet, meddelade ej någon teoretisk undervisning i
»opdragelsevidenskaben». Däraf detta famlande, denna brist på enhet
och ledning, som redan förmådde Jean Paul att likna sin tids uppfostran
med Arlecchino i den italienska komedien, som kommer in på scenen
med en tjock lunta under hvardera armen, »Hvad bär ni under den
högra armen, min herre?» »Order». »Och under den vänstra?»
»Kontraorder». Man anför, när det talas om uppfostringsvetenskapen
ofta Guizots ord: »l’instruction n’est rien sans I’éducation», och ändå vill
man icke göra något för att uppfostraren skall genom att hafva satt
sig in i pedagogikens historia på förhand förstå sin sak. Man und
skyller sig med att uppfostran är en konst, ej en vetenskap. Men
äfven antaget att så vore, har man ej vid hvarje välordnad scen en
elevskola, kan man nämna en enda konstakademi, där ej konstens
historia utgör en väsentlig del af den konstnärsbildning, som där står
att få? Det är blott på skolans tiljor som man släpper hvilken dilettant
som hälst, utan att hans förberedande studier har gifvit honom någon
anledning eller maning att lära känna grunddragen af den konst han
skall öfva. I synnerhet i Norge, där man sedan 1869 »gjort brud på
den höjere skoles enhed», var det för att undvika att splittringen fort
plantade sig alt vidare, och i ett demokratiskt land skapade en kast-ande,
nödvändigt att det fans en pedagogisk bildning, som kunde förena, de
båda olika bildningsriktningarna i såväl skolkursen som lärarexamen.
Undervisningskomitén af 1865, som tillsattes för att ordna lärarexamina,
hade föreslagit åtminstone en enhet, nämligen att vid hvarje lärarexamen
1 De norska statsläroverken upptaga endast ett begränsadt lärjungeantal; däraf de
många och stora enskilda skolorna.
566
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
