Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURITISTOBIA.
nödgas han ej erkänna, att de notiser, han finner bevarade, blifvit upp
tecknade och bevarade icke därför, att de angifva det vanliga, det
typiska, utan därför att de beteckna något abnormt, kuriöst och
ovanligt. Ju mera nu forskaren bemödar sig att af ett dylikt brist
fälligt och till sin natur icke-typiskt material sammanfoga generela
och fullständiga bilder, och ju lifligare hans egen inbillningskraft ar
betar för att fylla luckorna och gifva karakter eller färg åt det i sig
själft obestämda och obestämbara, desto mera löper han fara att såsom
kulturhistoriker misslyckas, om han ock lyckas att vinna bifall för
egna fantasiskapelser. Hr Lund har icke alltid undgått denna fara.
Hans framställning- t. ex. af bondehusens beskaffenhet och utveckling
O O
i Norden under 16:de seklet företer efter vårt förmenande altför
djärfva och godtyckliga konstruktioner, där den troligen numera ohjälp
liga bristfälligheten i verklig kunskap icke kan öfverskylas af den
stundom glänsande skildringen af något, som förfis fantasi ända in
i de minsta detaljer tillskapat. Hur naturlig och enkel man än vid
första påseendet kan finna hans konstruktion af »arnen» till »ovn» och
därefter till »spis», hans gradvisa förflyttning af »Ijoret» eller »vind
ögat» från taket till väggen, hans tillbygnad af förstuga, kammare
och loft till den ursprungligen ensamma stugan, hans härledning af
de i fyrkant sammanbygda gårds- och uthuslängorna genom en imita
tion af senare slotts- eller borggårdar, är det dock något som säger
oss, att bevisen för hela denna utvecklingsgång saknas, och att det i
all synnerhet måste vara ytterst vanskligt att, såsom förf. gjort, för
lägga de första utvecklingsstadierna och rökstugornas herravälde ända
fram i 16:de seklet. Bondehus, torparestugor eller prestgårdar, som
på en främmande resande göra intrycket af gås- eller höns-hus, såsom
D. Kiechel såg dem, kan man ännu i dag från järnvägen upptäcka i
Småland så väl som i Södermanland; men för att tala om Sverige,
torde den rike Helsingbonden, den välfödde Östgöten, Kinds-härads
bonden, som vanligen hade hjordar om 50—100 stora och små kreatur,
med fullt lika stort skäl kunna anses hafva redan vid den tiden bebott
gårdar med både brädgolf, vindskamrar och spisel, som antagas hafva
inhyst sig i kojor liknande finnens pörte eller lappens kåta; och livad
särskildt husens byggande i fyrkant beträffar, synes det oss fullt så
troligt, att bonden åtminstone i Sverige hittat på denna bekväma
form själf, som att han lånat den från herremannen.
Eller hvad skall man säga, när hr Lund berättar oss: »at vaske
sig om morgonen blev som så meget andet et barn af det 16:de århun
dredes forandrede forhold» .... »Tidligere» hade man af flera skäl in
skränkt tvättningen till de tillfällen, då man besökte badstuga, och
dessemellan nöjde man sig med att »når det blev for galt skruppe
hænderne lidt af ved brønden ude i gården, et par strøg bag på
benklæderne vare nok til at tørre dem til husbehov». Sådant var
572
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
