Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURHISTORIA.
företrädet framför hr Lunds, att den inpassar kulturskildringens detal
jer i ramen af samhällets stora organism, så att man ser, huru skildrin
gen afser beståndsdelar af det stora hela, hyarom all historia handlar,
ett intryck som alt mera försvinner, när man fördjupar sig i hr
Lunds för öfrigt så lefvande och anslående skildringar.
Ehuru vi icke afse att lemna någon uttömmande anmälan af hr
Hildehrands arbete, tillåta vi oss framhålla såsom särskildt intressant
hans framställning af bygdens utseende och odlingens gång samt be
folkningsförhållandena, hvilka han, efter föredömet af Montelii äldre
försök i samma väg, sökt utröna med ledning af Peterspenningens
belopp. Vi tro väl, att de slutsiffror, till hvilka han härvid förslagsvis
kommer fram, äro något för höga, då det knappast kan antagas så högt
befolkningstal som 10 för brukningsdelen, men förf. har tydligen icke
häller själf velat utgifva detta tal som pålitligt, och äfven om vi här
ansåge lämpligt att framlägga skäl som tala för en lägre, torde ingen
siffra kunna få större giltighet än gissningens. Det är med nöje vi
anteckna att förf., likasom Styffe, afvisar det en tid så vanliga och
stundom äfven i våra dagar upprepade—talet om den svenska jordens
vidsträcktare odling och rikare bördighet under vår hednatid; äfven en
så hög autoritet som konung Gustaf I kan åt denna hypotes till de
s. k. rösenas förklaring icke gifva något historiskt värde, då dessa
spår af gammal odling tydligen icke äro annat än ruinerna från det
i forna tider så vanliga svedjebruket.
Pir Hildebrand är noga i valet af sina källor så väl för text som
för figurer, af hvilka vi fått en vald samling hemtade från vår medel
tids handskrifter och kyrkomålningar samt från Vitterhetsakademiens
samlingar. De gamla lagarna, diplomerna, medeltidsliteraturen samt
Olaus Magni lemna nästan uteslutande materialet till teckningen af
seder och bruk, boningar och husgeråd, klädedrägter och prydnader.
Då han i allmänhet troget följer dessa källor och sällan lemnar de
faktiska uppgifternas fasta mark för utflygter på de subjektiva förslags
meningarnas område, göra vi bäst uti att hänvisa läsaren att själf taga
kännedom om en framställning, hvilken behöfver läsas i sitt samman
hang för att till sitt fulla värde uppskattas. Skulle vi hafva några
anmärkningar att framställa, beträffa de endast sådana detaljer, som att
förf, ss. 196 och 197, vid det gamla (1344 års) myntets förvandling
till nutida mynt synes hafva räknat värdet af mark silfver i st. för af
mark penningar, så vida han ej möjligen inskjutit någon evalvation
af myntvärdet i korn, hvilket dock på detta ställe synes oegentligt;
vidare att förfs förmodan s. 195, att oxens kött sällan användts till
mat, är stödd på alt för svaga skäl och alldeles icke håller streck
gentemot de mångfaldiga bevis på motsatsen, som lemnas af de följande
århundradenas fullständigare handlingar: i den vägen kan medeltidens
smak eller vana ej hafva varit skiljaktig från reformationstidehvarfvets.
577
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
