Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURHISTORIA.
Så tillåta vi oss ock betvifla, att medeltiden kan kallas företrädesvis
en »jordstyckningens» tid (sid. 183), därför att man hade särskilda namn
på små jordlotter. Det är sant, att »latifundier». sådana som samman
lades i 17:de och 18:de seklerna och stundom i våra dagar, då icke
förekommo, och att adelns och kyrkans jordrikedom mättes icke ef
ter antalet tunnland under eget bruk, utan efter antalet landbönder;
men så kände däremot denna tid icke någonting jämförligt med den
jordens utstyckning i oändliga bråkdelar af hemman, som nu på
många ställen är vanlig. Helbönder voro hufvudmassan af landets
jordegande befolkning, half- och fjärdedelsbönder utgjorde en tredjedel
eller fjärdedel och torparne på det hela ett försvinnande fåtal. För
hållandet var ju naturligt nog i ett land, där bygden var så stor, be
folkningen så liten. f.
Reliefferne over Korstolene i Roskilde Domkirke. Aftegnede og udgivne af J.
B. LØFFLER. Chemityperede af Magnus Petersen. Text af Jul. Lange. Ko
benhavn 1880.
Fjortonhundratalets andra årtionde var för Norden, i synnerhet
för Danmark bedröfligt. Stridigheterna mellan unionskonungen och den
holsteinska grefveätten fördes än på underhandlingarnas och omsve
pens väg, än med svärdet i handen. Under de senaste fem åren
tyngdes undersåtarne af dryga skatter odi mödosamma fälttåg, hvilkas
släta utgång fylde folkets sinne med bitterhet. Först 1420 begynte
konungen företaga kraftigare åtgärder. Det var då han begärde, att
man rundt omkring i hans riken skulle anställa processioner och hålla
högtidliga gudstjänster till fromma för hans vapen. Under det man
å ena sidan inom kyrkornas murar uppsände böner, bröt konungen å
den andra kyrkans frid, när han å Femern sölar sina händer och sitt
minne i blod.
Samma år, som bevitnade denna vidskepliga fromhet och dessa
gräsligheter, såg äfven i Danmark ett annat verk fullbordas, till hvil
ket vi må vända våra blickar från krigets styggelser för att finna ett
välgörande afbrott så mycket hällre, som detta verk gifver oss en
föreställning om de krafter, som rörde sig inom det andliga, framför
alt inom konstens område. Detta verk utgöres af de korstolar, som
på bekostnad af biskopen Jens Järnskägg arbetats och år 1420 upp
sattes i Koskilde domkyrkas högkor till bot och sjäiafrälsning för »hans
högst berömliga drottning fru Margareta», som i detta kor hade fått
sin grafplats, och för hans företrädare och frände, »ty medan denna
drottning regerade, hade rikets inbyggare allestädes framgång där
för hell henne och hell enhvar, som önskar oss prester välgång».
Altså saknad af drottning Margaretas herskareande och tacksamhet
för det hon gjorde presteståndet mäktigt.
578
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
