Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. G. FINEMAN.
hvilken förslaget egentligen utgått, och som utarbetat det med stöd af
sin erfarenhet från utlandet, att i vidsträcktare kretsar väcka intresse för
saken, i synnerhet genom ett föredrag, som han den 3 december 1870
höll i länets landtbruksklubb, och hvilket sedan trycktes på hushållnings
sällskapets bekostnad. Till en stor del genom detta nyväckta intresse,
men kanske ännu mera genom landshöfdingens i Upsala län grefve A.
Håmiltons kraftiga ingripande påskyndades förslagets sättande i verket i
olika delar af landet så mycket, att ett stort antal observatörer, uppgå
ende till 20 personer i hvarje län, redan i januari 1871 voro anskaffade
genom de respektive hushållningssällskapens försorg.
En ytterligare utsträckning har dessa landsortsstationers verksamhet
sedan fått, i det att från och med 1873 äfven de periodiska företeelserna inom
växt- och djurverlden samt från 1874 på några stationer fjädermolnen och
deras gäng varit föremål för observatörernas iakttagelser, alt på föranstal
tande af Hildebrandsson. För åtskilliga bearbetningar har det sålunda
samlade observationsmaterialet legat till grund, och dess studium har burit
rika frukter, i det ett klart och oväntadt ljus kastats öfver åtskilliga
meteorologiska förhållanden i vårt land. Att här närmare ingå på en
redogörelse därför ligger dock utom planen för vår uppsats, hvarför vi
för vidare upplysningar få hänvisa till originalarbctena, hvilka finnas an
förda här nedan.
Af den redogörelse för de meteorologiska arbetena, vi här lemnat,
framgår, att det stora flertalet af dem i vårt land länge föllo inom kli
matologiens område. I början af vår uppsats har emellertid blifvit antydt,
huru därjämte redan på femtiotalet en tendens att studera fenomenen mera
i stort arbetade sig fram. Hvad var väl naturligare, än att denna äfven
i vårt land skulle finna ett lifligt erkännande, sedan meteorologiska arbe
ten där börjat komma till heders? Utomlands hade, som sagdt, en mängd
meteorologiska centralinstitut upprättats, hvilkas åliggande var att leda arbe
tena vid de öfriga stationerna, från dem insamla samtidiga, enligt en ge
mensam plan utförda observationer, och ur dessa hemta för vetenskapen
fruktbärande resultat. Såsom bekant är nämligen den moderna meteoro
logiens förnämsta grundsats, att genom studium af samtidiga observationer,
utförda enligt samma plan p>å ett stort antal punkter af jorden, följa
fenomenen i deras utveckling för att finna deras orsaker och lagar. Ar
1857 hade det fullständigt lyckats den verldsberömde Le Yeeeier att i
Paris sammanföra samtidiga observationer från ett stort antal platser i
Europas olika länder, begagna dessa för konstruering af synoptiska kartor
638
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
