- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1881 /
691

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE METEOROLOGISKA ARBETENA INOM SVERIGE.
för hvarje dag och såmedelst använda dem för stormvarningar samt studier
af de atmosferiska fenomenen. Den nyss nämda grundsatsen fans således
här praktiskt tillämpad, och det var för att tillgodogöra sig densamma
så mycket som möjligt, som de ofvan omtalade centralinstituten inrätta
des. Ifrån Sverige sändes till Paris observationer från Stockholm och
Haparanda, hvartill kom Hernösand efter 1864. Denna telegrafiska korre
spondens sköttes af Stockholms astronomiska observatorium, hvilket år
1864 erhöll direkt förbindelse med statens telegraflinier jämte tillstånd
att använda dem för detta ändamål. Dessförinnan gingo meddelandena
genom telegrafstationen, fast portofritt. Från och med år 1865 fick äfven
observatoriet dagligen mottaga från Paris de väderleksprognostika, som
kunde hemtas ur dagens synoptiska kartor samt vid förefallande behof
stormvarningar. Dessa uppgifter meddelade det i sin tur åt städerna
Göteborg, Malmö, Ystad, Visby, Getle och Sundsvall, i hvilka städer vid
förefallande behof stormsignaler hissades.
Äfven här i landet gjorde man emellertid snart den erfarenheten,
att det, såsom sakerna då stodo, var omöjligt att af den internationela
meteorologiska korrespondensen draga den fördel, man med skäl trodde
kunna hemtas däraf. Är 1869 tilldelade därför Upsala universitets filoso
(iska fakultet docenten Plildebrandsson det Helmfeldska resestipendiet
med uppdrag att i utlandet studera organisationen af den moderna meteo
rologiska verksamheten. Frukten af detta studium blef ett fördag till
en svensk meteorologisk centralanstalt, hvilket stipendiaten bifogade sin
reseberättelse, och hvilket jämte denna återfinnes i Upsala universitets
årsskrift för år 1870. Initiativet till planens sättande i verket utgick
emellertid från Vetenskapsakademien i Stockholm. Närmaste anlednin
gen därtill var en framställning till henne från direktorn för Meteoro
logical Office i England R. Scott, å den engelska Vetenskapssocie
tetens meteorologiska komités vägnar, om utbyte af dagliga meteorologiska
meddelanden mellan Sverige och England medelst telegrafen. Då näm
ligen« astronomiska observatoriet af lätt insedda skäl ej kunde åtaga sig
någon större daglig telegrafisk korrespondens, tillsatte akademien en
komité, bestående af generallöjtnanten friherre Wrede, kommendören Lillie
höök samt professorerna Edlund och Lindhagen, hvilka skulle lemna »utlå
tande rörande så väl denna angelägenhet, som ock den därmed i omedel
bart sammanhang stående, mellan Sveriges meteorologer i senare tider
enskildt och offentligen lifligt omhandlade frågan om behofvet af en meteo
rologisk centralanstalt i Sverige för insamlande och tillgodogörande af
639

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:17:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1881/0701.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free