Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL VILHELM BÖTTTGEK.
Urvalet är gjordt med mycken urskilning och godt förstånd, och det
urvalda är väl grupperadt under skilda rubriker, som hvar för sig
motsvara en egen sida af skaldens begåfning. Det enda, man skulle
kunnat önska, vore angifvande af årtal för samtliga dikterna, så vidt
detta varit möjligt, ej blott för dem, som äro sammanknutna med nå
got särskildt tillfälle. Det kan nämligen ibland vara af nöden eller
i alla händelser intressant att veta, till hvilken tidpunkt man skall för
sätta de särskilda dikterna. Se här ett exempel! Nu träffar man i den
andra gruppen bland »Tanke- och Natur-bilder» den gamla bekanta
visan: »Stilla skuggor breda sig i qvällen», särskildt känd genom Gei
jers vackra tonsättning och sannolikt härstammande från slutet af 1830-
talet, och närmast efter henne läses »Soldyrkaren», som första gången
finnes utgifven i den ofvan nämda nya sjätte delen, och den är be
tecknad med årtalet 1878, således skaldens dödsår. Likaså borde »Till
Hilma med mina samlade dikter» ha fått samma årtal 1878 utsatt, lika
väl som det sista stycket i samlingen, »Fordunklingen», alla tre märk
liga såsom diktade under Bottigers sista lefnadsår.
Hvad som särskildt gör denna upplaga af valda dikter intressant,
är den förträffliga lefnadsteckning, hvarmed den inledes, utförd af
märket T. (biblioteksaraauuensen doktor Elof Tegnér, brorson till
Bottigers maka), som med kärleksfull och konsterfaren hand lemnat
en vacker bild af den bortgångnes lif. Men detta lif erbjuder också
en föresyn som få under de nära femtio år Bottiger verkade såsom
skald, såsom tolk af Italiens poesi och såsom literärhistorisk minnes
tecknare, ty dessa voro de tre verkningskretsarne för hans snille och
därmed betecknas äfven de olika skiftena i hans utveckling. Redan
1830 uppträdde Bottiger som skald (har anmälaren på ett annat ställe
yttrat och tillåter sig att här påminna om dessa ord), och om äfven
diktens helgdagsstunder blefvo färre efter 1866, då hans maka, Teg
nérs dotter, dog? voro de dock icke alldeles förbi, såsom vi vid åt
skilliga tillfällen under de sista åren sågo, särskildt i den vackra dikt
om Gustaf 111, »Den sista dagen», hvarmed den sjuttioårige skalden
prydde sista delen af »Literärt albura», och som finnes intagen i den
nu utgifna sjätte delen af Samlade skrifter. Var Bottiger i början af
sitt uppträdande framför alt damernas skald till följd af en ofta an
märkt, men till öfverdrift betonad känslosamhet, som mera var tidens
än skaldens inneboende egenhet, så arbetade sig dock det manliga
och friska elementet alt starkare och bestämdare fram i Lans väsen
och var i hans sista dagar det ensamt herskande. Jämte denna ut
veckling i det inre kan man äfven hos Bottiger spåra ett alt större
mästerskap i den poetiska och språkliga formen. Få hafva inom vår
vitterhet i detta mästerskap nått högre än han. Allmänt och rättvist
beundrade äro ock hans skrifter för tankens klarhet och uttryckets
sköna afrundning, stundom äfven för en epigrammatisk tillspetsning och
647
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
