Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VALFRID VASENIUS.
erinrar blott, i afseende å sist nämda omständighet, huru Stockmann
har inånga vederlikar i de »offentliga män» som perfekt veta huru en
nation skall uppfostras till frihet och bildning och alt möjligt godt
men icke kunna uppfostra sina egna söner.
Men icke nog härmed. Den nyss anförda bristen hos Stockmann är
ingalunda den enda; han är icke i öfrigt någon idealmänniska med stora
lysande egenskaper hvilka skulle öfverskyla denna ena brist. Tvärtom:
han visar dessutom åtminstone ansatser till alla de svagheter vi nyss
funno hos de öfriga personerna.
Men just härigenom visar han sig vara en representant för den ut
veckling som, enligt hvad nyss närades, försiggår hos en individ i vår
tid. Han upptager, så att säga, samhället i sig, sådant det är men
han visar oss äfven huru utvecklingen kan leda till ett godt resultat,
huru dessa svagheter kunna öfvervinnas.
Doktorn är högst förgrymmad öfver att byfogden förklarar det han
»som funktionær ikke har lov til at nære nogen separat overbevisning.»
Emellertid hade icke doktorn faktiskt godkänt denna uppfattning, då han
antog tjänst vid badet, fastän han ej var öfvertygad om att vattenlednin
gen motsvarade vetenskapens fordringar?
En anmärkning i förbigående. Redan innan »En folkefiende» utkom
har G. Brandes, i sin senaste karakteristik af Ibsen förklarat, att indivi
dualismen, i den utsträckning Ibsen hyllar den, må duga för en skald,
som lefver i frivillig landsflykt, men ej för någon annan. Den som för
aktar kompromisser och de associationer »utan hvilka det för hvar och
en, som ej brutalt kan befalla, är omöjligt att föra en enda tanke ut i
lifvets verklighet han måste i det praktiska lifvet afstå från att röra
ett finger.»
»En folkefiende» besvarar ypperligt detta påstående. Stockmann hade
ej kunnat »brutalt befalla» utan begagnat sig af en »association» för att
»föra sin tanke ut i lifvets verklighet» och med denna association hade
han ingått en »kompromiss.» Hvad blef följden? Jo, han uppreste genom
denna kompromiss själf de hinder som omöjliggöra alla förbättringar.
När badanstalten blir ett fullbordadt faktum bygga många människor sin
ekonomiska existens därpå och en ändring af vattenledningen, som med
för ett tvåårigt uppehåll med badets verksamhet, kan ruinera hela staden.
Och vidare kan man väl förundra sig öfver att doktorns framställ
ning anses »öfverdrifven», då han ju en gång förr låtit tala med sig, ja
själf skrifvit artiklar för att prisa anstalten? Genom denna sin vacklande
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
