Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. L—g.
BJÖRLIN, FINSKA KRIGET 1808 1809.
slag, enligt hvad ofvan visats, föregick Döbelns generalsutnämning.
En skald har dock, såsom vi veta, rättighet att taga sig åtskilliga fri
heter och framför alt föga skyldighet att hålla reda på fullmaktsdata.
I slaget vid Juntas får Döbeln emellertid i det arbete, hvarmed vi
här sysselsätta oss, sin rätta grad. En annan oegentlighet, som förf.
också har gemensam med Runeberg, är att kalla Döbeln upprepade
gånger »den lille». Han var dock enligt Anteckningar om och af gene
ral v. Döbeln fullt o alnar lång.
Bland underlåtenhetssynder, som vi vilja skrifva på förf:s räkning,
är först och främst, att i boken saknas tablåer öfver de stridande
härarnes styrka och indelning såväl vid krigets början som vid de
vigtigare skedena af detsamma. Sant är, att dylika tablåer egentligen
tillhöra endast rent militära arbeten, men de medföra alltid mycken
reda för den, som verkligen vill skapa sig en uppfattning af kriget,
och skulle alltid kunnat försvara sin plats äfven i ett arbete sådant,
som det ifrågavarande, där själfva kriget med dess växlingar i alla
fall utgör hufvudämnet för berättelsen. Såsom en underlåtenhet af
förf. räkna vi äfven, att, då han i allmänhet och med rätta nämner
namnen på de ryske befälhafvarne, han ej på något ställe omtalar,
hvilken den skicklige ryske general var, som genom sin slughet i
underhandlingen i första hand var orsaken till, att Sveaborg så nesligt
öfverlemnades af Cronstedt i fiendens våld. Van Suchtelen är dessutom
ett namn, som är så välbekant i Sverige, att det äfven på den grund
ej borde hafva saknats i det nu utgifna arbetet.
Men, vi upprepa det ännu en gång, våra anmärkningar äro af så
obetydlig art, att de väga intet i jämförelse med arbetets obestridligt
stora förtjänster, och vi hafva egentligen endast upptagit dem, för att
de skola kunna komma under ompröfning vid en ny upplaga, om det,
såsom vi taga för gifvet, visar sig nödvändigt att upplägga en sådan.
Den norske Nordhavs-expedition 1876—1878. Kristiania, H. Aschehoug & Co.
1881—1882.
Hydrografiska undersökningar vid Boliuskusten af GUSTAF EKMAN (Bihang
till Göteborgs och Bohusläns Hushållningssällskaps Qvartalsskrift 1880).
Tre årtionden äro ännu ej förflutna, sedan amerikanaren Brooke
uppfann sin djuplodningsapparat och därigenom i väsentlig mån under
lättade, att icke säga möjliggjorde, en noggrannare undersökning af
hafvens djup och förhållandena uti deras inre. De framsteg, som un
der denna tid gjorts uti vår kunskap på detta område, hafva varit
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
