Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KJELLMAN, DEN ARKTISKA VÄXTVEB.LDEN.
sats, till hvilken Engler genom sina undersökningar öfver florområ
denas utbildning efter tertiärtiden kommit, nämligen att i den del af
arktiska Sibirien, som är belägen öster om floderna Lena-Olenek, flera
vandringsvägar utmynna, dels från Ostsibiriens bärgstrakter, dels från
Amerika, då däremot till det väster härom liggande arktiska Sibirien
floran har invandrat från Baikals och Altais bärgstrakter. Det arkti
ska Sibirien sönderfaller altså uti ett ost- och ett västsibiriskt flor
område.
Denna fråga utredes ännu fullständigare i uppsatsen Fanerogam-
Jioran på Novaja Semlja och Vajgatsch.
Om och i hvilken mån denna uppsats bör räknas till »Vega-expedi
tionens vetenskapliga iakttagelser», må lemnas därhän. Någon landstig
ning gjordes icke af Vega-expeditionen på Novaja Semlja, och huru
mycket kännedomen om Vajgatsch-floran ökades genom expeditionens
besök därstädes 1878, framgår icke af uppsatsen. Men då floran på
Novaja Semlja står i ett nära samband med de flororaråden, som i
de föregående uppsatserna behandlas, har det varit ganska klokt att
låta den åtfölja dessa, så mycket mer som den därigenom får en be
tydligt större spridning. Författaren lemnar här en fullständig sam
manställning af de olika uppgifter om fanerogamvegetationen på
Novaja Semlja och Vajgatsch, som innehållas i alla hittills på olika
tider, af olika författare och i olika arbeten offentliggjorda uppsatser,
samt af de iakttagelser, som under 1875 års svenska expedition
blifvit gjorda på dessa öar rörande deras fanerogamväxtlighet. Då
hela detta material är synnerligen rikhaltigt, och förf. lemnat all möda
ospard vid dess bearbetning, har det också lyckats honom att draga
en mängd intressanta och värderika slutsatser i växtgeografiskt afseende.
En väl utarbetad tabell, innehållande en förteckning på alla fa
nerogamer, som hittills iakttagits på Novaja Semlja och Vajgatsch,
lemnar en öfversigt öfver de hufvudsakliga skiftningarna i vegeta
tionens sammansättning från söder mot norr, om man håller sig till
jämna latitudgrader (emellan 69:de och 75:te breddgraden). Denna
tabell innehåller 185 för närvarande från ifrågavarande florområde
kända arter, nämligen 54 monokotyledoner och 131 dikotyledoner,
fördelade på 32 familjer. (Härifrån bör dock uteslutas Salix herha
cea, som bevisligen ej är anträffad, så att antalet egentligen blir 184.)
Annu emellan 73:dje och 74;de breddgraden förekomma 21 familjer.
De artrikaste slägtena äro Carex (13), Salix (11), Saxifraga (10) och
Draha (10). Af ettåriga växter finnes blott en, Koenigia islandica.
För vetenskapen nya äro Glyceria tenella J. Lge. och Glyceria (?) Kjell
mani J. Lge. förutom åtskilliga varieteter, hvilka växter alla anträffa
des under 1875 års expedition. Af ofvannämda 184 arter hafva 30 an
träffats endast på Vajgatsch, och af dessa hafva tydligen en del där
sin nordgräns, då, såsom man kan antaga, sommartemperaturens ringa
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
