Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JURIDISK LITERATUR.
tagsvis vår äldre rätt, ja gå till större delen äfven förlorade för den
bestående rätten. Deras egentliga föremål är den moderna utländska
rätten. Såväl på lagtolkningens som lagstiftningens väg bereder sig
denna altmera insteg hos oss samt tager ej mindre de teoretiska än
de praktiska juristernas uppmärksamhet i anspråk. Rätten tenderar
uppenbarligen mera allvarligt än någonsin att blifva kosmopolitisk,
och hvad vårt lilla land beträffar, visar sig detta däri, att vår rätt
så småningom jämkas efter de stora kulturländernas, samt att dess
värde mätes efter dess större eller mindre likhet med de senares.
Det är ock ganska märkligt, att samma år som en utländsk jurist
skänker oss ett arbete rörande vår äldsta rätt, har en svensk jurist,
e. o. professoren vid Upsala universitet Ivar Afzelius, såsom förbere
delse till det pågående arbetet på en ny rättegångsordning, under
titeln Grunddragen af rättegångsförfarandet i tvistemål utgifvit en »jäm
förande framställning af utländsk och svensk lagstiftning» i ämnet. Och
har han härvid efter en kortfattad inledning under sina särskilda kapitel
redogjort för » parternas dispositionsrätt i civilprocessen», » förhandlings
och undersökningsmetod», »parts forpligtelser i processuelt hänseende»,
»beviset och bevispröfningen», »offentlighet och muntlighet» samt »rätts
medlen». Redan för två år sedan utgafs på tryck ett liknande arbete
nämligen Ofversigt af frågan om ny rättegångsordning, hvilket arbete
hade till författare en af den nya lagberedningens ledamöter, hofrätts
rådet Axel Örbom. I detta senare arbete har dess författare lemnat
oss en i klara och skarpa drag tecknad bild af de olika principer,
som gjort sig gällande på det processuella området, samt särskildt
ledt uppmärksamheten på de rättssatser, som härledas ur eller i alt
fall sättas i samband med ett s. k. muntlighets- eller omedelbarhets
system. Professor Afzelius’ arbete ansluter sig härtill på sådant sätt,
att han mera i detalj redogör för det mått hvari och det sätt hvarpå
ifrågavarande rättssatser blifvit realiserade i samtida processlagar hos
några af de mera betydande europeiska staterna, Frankrike, Österrike,
Tyskland samt de nordiska länderna. Och härvid skänker han äfven
beaktande åt vår egen rätt, ehuru vare sig man ser till omfång,
plats eller innehåll framställningens tyngdpunkt visserligen icke faller
därinom.
Det är tämligen klart, att själfva planen för detta senare arbete
skall hafva varit dess författare till hinder för att vinna åt detsamma
den öfverskådlighet och formella fulländning, som hans föregångare
i så hög grad lyckats gifva åt sin uppsats. Men för hvad som häri
brister finner den, som önskar faktiska upplysningar om den positiva
rätten, åter här ersättning. En fullständig ofversigt af något särskildt
processystem kan man dock på grund af arbetets uppställning svår
ligen erhålla. Och detta gör det onekligen äfven svårt att bedöma,
i hvad mån det lyckats de ifrågavarande staterna att med de moderna
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
