Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLEMMING, SVENSKA MEDELTIDSDIKTER OCH RIM.
företagas, såsom att man bör hugga barrved i ny men löfved i nedan
för att få bra aska och »öda onyttig skog.» Ny och nedan spela all
tid en stor roll i bondepraktikorna. När man följer de gifna råden,
så »föröker Gud vår bärgning så till det allra bästa med ko och so, gris,
gås och goda, sköna hästar.»
N:r 19, 252 rader, är Skara biskopskrönika af Skarabiskopen Brynolf
111 Gerlaksson, f 1505. Det är just ej så mycket beröm, författaren
ger sina företrädare. Att det historiska ej är mycket tillförlitligt, för
stås af sig själft. Rimmen äro kortfattade och betecknande, nästan
alla af samma längd, hvilket förklaras af deras ursprungliga syfte att
tjäna »såsom underskrifter till de biskopsbilder, förf. lät måla på väg
garna i Husaby biskopshus.» Om de flesta tyckes gälla det samma
som om en biskop Bengt: »han bytte så länge med hugen väl, att
biskopen blef vid bästa del», eller i bästa fall såsom om biskop Hall
vard gamle: »inte kan man om honom skrifva, hvad han lät i sin tid
bedrifva; honom var på det sista döden i vonom (förestående), ty blef
han död som flere före honom.» Få erhålla sådant vitsord som biskop
Brynolf I: »han regerade väl, till dess han dog», eller biskop Stenard:
»lekmän och lärde bådo för hans själ, ty han unnade dera alla väl.»
N:r 20, 208 rader, ger oss början till »en lustelig historia om en
ädel riddare i Frankrike, som hette Paris, och den sköna jungfru Vienna
hvilken Paris och Vienna ledo mycken bedröfvelse och mot
gång för trogen, höfvisk kärleks skull, som de hade mellan sig, och
kom dock alt till en god ände.» Man får blott veta om hufvud
personernas tillvaro, men ej något af själfva »historian.» Det är »be
gynnelsen af ett helt fritt utdrag ur den liknämda, vida kända prosa
romanen, som anses hafva sin upprinnelse i Provence», hvarifrån den
spridts ända till Armenien. »Det svenska fragmentet tillhör förmod
ligen början af 1500-talet.»
N:r 21, 606 rader, anger sig vara en öfversättning från tyskan.
Under öfverskriften Ett gyllene år skildras, hur danskarne blefvo
jämmerligt slagne, då de under konung Hans med högmod, gudsförakt
och löftesbrott angrepo de gudfruktige ditraarskarne. Men emedan
de »Guds helgon hålla för spe och spott, därför taga de lön i hel
vetets pott.»
N:r 22, 63 rader, Slaget vid Brännkyrka 1518, klagar öfver Kristians
svek och prisar Sten Stures manliga dater. Ett blad af en nära sam
tidig uppteckning, innehållande de sista 27 raderna, fins i behåll.
N:r 23—27 äro »den väl kände Yästeråsbiskopen Peder Månssons
korta förespråk till fem olika uppsatser» från 1500-talet. N:r 23, 50
rader, Förspråk till öfversättning af en läkebok af Johannes de rupe
Cisa, ger ej höga tankar om den svenska läkekonsten. »I Sverige är
det stor skara och skade, heter det, när någon blir sjuk, redes skofvc]
och spade, på läkedom de als inte vilja tänka», och vidare: »syllogis-
327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
