Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLEMMING, SVENSKA MEDELTIBSDIKTER OCII RIM.
dialogen gärna kan hafva ingått uti något af de då för tiden brukliga
fastlagsspelen.» Fastan manar till bättring, rent sinne ocb skriftermål,
men julen vill bara smörja kråset. Till slut utbrister fastan på tal
om långfredagen; »då kommer en, som beter spak, ban skall svepas
om din bak», därmed väl syftande på långfredagsriset; men julen säger,
att den nog skall akta sig.
N:r 7—lo äro de bekanta visorna af Strengnäsbispen Tomas, f
1443. I n:r 7, 162 rader, Engelbrekt och Karl Knutsson, skildras med
kraftiga ord Engelbrekts lifsgärning ocb den lön, ban fick, samt
Karl Knutssons frimodighet ocb frikostighet till fosterlandets väl. N:r
8, 48 rader, Friheten, prisar friheten, som allena kan bringa frid och
frälse. Därför må man man väl akta henne, ty med henne mister
man all glädje. N:r 9, 120 rader, Troheten, klagar, det troheten för
svunnit ur verlden och falskhet och svek intagit hennes plats. N:r
10, 78 rader, Konstens och dygdens förakt, där man ej med säkerhet
vet, om biskop Tomas är dess författare, tadlar, det dörren stänges
för konst, vishet, tukt, ära, sanning, redlighet, rättvisa, men portarne
slås upp på vid gafvel för baktal, skvaller, afund och orättvisa.
N:r 11, 50 rader, Erik förste kung i Götaland, är den bekanta
Eriksvisan, hvilken, efter hvad utg. gör troligt, är diktad under Karl
Knutssons tid i sammanhang med författandet af prosaiska krönikan
och lilla rimkrönikan, där den från Jordanes låntague Erik först upp
träder. Den går ut på att visa, det Danmark genom historisk tradi
tion borde vara Sverige skattskyldigt.
K:r 12, 252 rader, Striden om Visby 1449, innehåller en bitter
klagan öfver danskarnes svek. Deras sed, när de dagtinga, är att
liksom »skorpionen leka, med tungan smeka, med stjärten stinga»,
hvaraf följden blifvit, att danskarne hafva »land och slott, vi hafva en
skrift.» Men »bättre är dö i elden röda än ärelös lefva.»
N:r 13, 39 rader, Tord Bondes mord 1456, förtäljer Jöns Bossons
förräderi och dråp på marsken Tord Bonde.
K:r 14, 117 rader, Slaget vid Brunkebärg 1471, är en frisk och
kraftig skildring.
N:r 15, 82 rader, Konungen, framställer Linköpingsbiskopen Hen
rici Tidemanni tankar om, hurudan en konung bör vara, mån om
riket, ej förslösa dess gods, och innehåller åtskilliga pikar åt Karl
Knutsson. Af samma författare, | 1500, äro de följande -trenne rim
men, nämligen n:r 16, 34 rader, Sveriges lag, som i korta kärnrim an
ger lagens kapitel och dessas syfte; n:r 17, 84 rader, Klokskapsråd. för
hushållning, som råder till förstånd och enkelhet i hushållning och
seder. Dock tyckas de inskränkningar, som begäras, ej vara så sär
deles stora; det förklaras t. ex., att man bör nöja sig med tre rätter
till kvällsmat. I n:r 18, 114 rader, Om bohag m. m., visar bispen sig
vara väl bevandrad i landtmannasysslor och ger råd om, då de böra
326
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
