- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1883 /
364

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BRAUNERHJELM, STUDIER EFTER NATUREN.
galleriet för ö frigt består af i lyckligaste fall brustna, eljes rent vilse
förda hjärtan. Dock, i denna novell har man till och med en gammal
dam, som, efter att själf i ungdomen hafva fått sina illusioner kros
sade, icke blifver hva-rken en mara eller en misantrop utan käckt hål
ler både en och flera bataljer, och det allvarsamma nog, ej blott för
sina unga vänners räddande ur yra och undergång utan äfveu för
deras fram färd till den lycka, hon själf saknat. Två så ljusa och
harmoniska kvinnogestalter som Lucia och hennes moster, signöra
O ’ O
Marianna, äro också mycket nog att få bredvid hvar andra uti en så
modern novellsamling som fr. Brauuerhjelms. Men hvarifrån kom
mer då passionen in i dikten, när det ej är en kvinna, som väcker
honom? Jo, från en man, som märkligt nog är af förf. med både kraft
och intresse tecknad, en man, som långt ifrån att vara en sådan bönhas,
som dem vi förut lärt känna, vet hvad han vill och med fullständigt
herravälde öfver hvarje situation oblidkeligt fullföljer sin plan. Denna
plan är nu visserligen framsprungen ur en lidelse, hvilken håller intet
som heligt, och hvars fullständiga lösgörelse från alt, hvad samvete
heter, bäst framgår af den ohöljda bekännelsen om, att begreppen var
aktighet och trohet icke ingå i framtidsutsigterna; men det är dock
en viss storhet häri, en positiv halt och glöd, om ock af dämonisk
art, hvadan man också af denna gestalts framträdande lyftes till kraftigare
känslor än det oblandade förakt, man måste hysa för flertalet af de
öfriga män, fr. Braunerhjelm tecknat. Man har dock ett äkta exem
plar af detta hennes favoritspecies äfven här, nämligen i hjältinnans
första kärlek, Michelino Pierluigi, en experimentator, som växlar sin
kärlek i skiljemynt och därför också till sist får behålla honom för
sig själf. Det vore för öfrigt, då vi rörande denna novell gått så
långt i detalj, orätt att förbigå, att vi här äfven hafva en man, Fclici
ano Martini, som råkar vara både älskare och nobel, nära på en heders
man, ehuru stäld något långt ute i periferien. Men främst bland alla
de manliga gestalterna tränger sig dock på oss Fulgenzio Castellini,
lidelsens man, han, för hvilken intet om eller men, ingen tvekan eller
betänklighet finnes. Och huru har han blifvit den han är? Han uppen
barar det själf på två ställen. Den ena gången säger han: »Vi män
eftersträfva att vinna hvad vi åtrå, och hvilken af oss, som gått i skola
hos kvinnor, han har lärt fatta hvar han kan segra, och han aktar sig
O 7 O
för nederlag, mer eller mindre medvetet, alt efter skolan; han genom
gått.» Och den andra: »Signora Marianna, låt mig säga er ett ord!
• O 7 O O
Xi är klok, och ni vet fullkomligt väl, hvad en kvinna kan förmå i
striden mot en man, af hvilken hon icke beror, därför tror ni er nu
vara starkare än jag. Men ni känner icke hvilken makt den man eger,
som gått i lära hos ert kön. Honom öfvermäktig blir endast en kvinna,
som redan utforskat alt, hvad hon kan lära af männen.» Det finnes
inga omsvep att undanrödja för att här komma till djupet af meningen.
332

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:20:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1883/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free