Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRAUNERHJELM, STUDIER EFTER NATUREN.
Denna ligger i öppen dag: Det är genom lidelsen, en man får någon
kraft, och det är af kvinnan, som mannen lärer lidelsen. Det är hon
som styr; mannen blifver, hvad hon gör honom till. Ett exempel
bildar ingen lag! Detta är sant; men det är dock ur en rad af
exempel, som en lag utdrages, och den här betonade uppfattningen
af förhållandena i kärlekens mystiska verld möter oss ingalunda blott
nå detta ställe i fr. Braunerhjelms novellsamling. Den nya penna,
som med henne framträder, är gjord af samma stål som icke så få af
de svärd, hvilka i denna stund äro dragna ej blott mot fördomar hos
en vattusigtig del af samtiden utan äfveu mot institutioner, på hvilka
framtidens väl beror, liksom mot pligter, hvilka ingen ädel ande bort
kunna misskänna. Yi äro slutligen skyldiga att framhålla, det äfven
natur och staffage något framträda i »Systrarna», samt att de,
där detta sker, äro med mästerskap behandlade, ej såsom en för
gyllning, hvilken inramar duken, utan såsom en omgifning, i hvilken
gestalterna lefva och röra sig. Såsom ett godt exempel framhålla vi
scenen i löfsalen, sid. 100—102. Bland de flera andra djärft men
säkert tecknade scener, som denna novell innehåller, vilja vi än på
peka tvänne: Adalbertas ångest- och lidelsestunder, sid. 104—109,
samt icke minst den stora kampscenen mellan Fulgenzio Castellini
och signora Marianna. Yi uppmana den uppmärksamme läsaren att
tänka sig dessa scener spelade, och han skall i ökad grad inse deras
förtjänst. Den förstuämda gömmer för öfrigt ett grepp af ytterlig
dristighet, nästan jämförligt med, hvad Shakspeare (se Richard 111,
första aktens-, andra scen) vågat i det ryktbara sammanträffandet
mellan Gloster och Anna vid Henrik Vl:s lik, men dock af en dristig
het, som väl torde låta försvara sig.
De följande novellerna äro äkta syskon till denna, ingen dock
trädande med lika starka dagrar fram i förgrunden. Yi vilja med
några ord karakterisera dem. Bikten är ett sådant raffineradt sensa
tionsstycke, där ett helt sorgespel är sammanträngdt i en enda scen,
och denna sådan, att han nästan verkar som cn monolog. Ar det
sant, att dessa noveller och novelletter äro »studier efter naturen», så
måste man medgifva, det fr. Braunerhjelm haft mycken tur vid sina
forskningar i samma natur. Det torde ej vara många ens af söderns
infödda barn, som varit vitne till så många starka saker som hon.
»Bikten», som också handlar om en kvinna, hvilken är stor och skön
i sin kärlek, men som blifvit sviken af en föraktlig make, slutar
med tidehvarfvets vanliga glanseffekt, själfraord.
Segern, som därnäst följer, är den bland novellerna, som kommer
»Systrarna» närmast både med hänsyn till förtjänster och ensidigheter.
En redbar man, men utan kraft, utan tro på sig själf, utan hänförelse
för något högt och stort, föres här samman med en kvinna, som just
eger alt, hvad han saknar, ej blott ett finbildadt konstnärligt-aristokra-
333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
