Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHANDORPH, SAMLEDE DIGTE OG NOVELLETTER.
också här en hop personliga tycken, fördomar och lidelser, osynliga
för den oinvigde, som skärpte bitterheten och gjorde motpartens van
ärande till ett oeftergifligt vilkor för ett ändtligt fredsslut?
Vi befatta oss icke det ringaste med att uppträda som skilje
domare i dessa frågor, men vi tro oss uttala, hvad många svenskar
tänka, då vi säga, att vi å ena sidan, utan att hafva svurit oss till
deras fana, bättre kände hvad de gamle, Ploug, Kaaluud m. fi., förde
i skölden både i politiska, sociala, religiösa, etiska och estetiska mål,
och att vi varmare tilltalades af hvad de till sina meningars försvar
anförde, än hvad vi kände deras motståndare eller af deras strids
skrifter tilltalades, men att vi också å den andra sidan af inga för
hållanden hvarken hafva känt eller känna oss förhindrade att med
glädje och tacksamhet mottaga de vittra alster af verkligt värde, som
utgå från den nya skolan, eller att räkna dem vid sidan af deras före
gångares som en vinning äfven för oss och vår odling. Därför är
det också, som vi i Sverige ganska flitigt läsa Schandorph och sätta
värde på honom, ehuru en opartisk iakttagare därvid torde hafva
grundade skäl till den anmärkningen, att den större delen af hans
publik här i Sverige troligen tillhör honom af helt andra grunder än
hans främsta anhängare i Danmark.
För vår del äro vi af den meningen, att Schandorph är lyckligare
som prosaist än som skald, och att det älskvärda, som utmärker hans
personlighet, bättre gör sig gällande i den fritt löpande skildringen
än i lyrikens bundna strofer. Någon gång har han också berättat
och skildrat på vers och gjort det med gemyt; men i allmänhet synes
han oss med versens skrud också få en lust för att teoretisera och
filosofera, hvilken, såsom all skaldegärning invita Minerva, förefaller
oss alt annat än lycklig. I dessa teorier och filosofemer träder också
partimannen fram vida mer än eljes, och man skall tillhöra hans sko
las bekännelse för att icke säga bekännelser i både tro og viden
och en hel mängd andra ting, för att ej stundom känna sig ganska
plågad. Rafacls sistinska madonna är katolsk, så genomgående katolsk,
som med ett skönt innehålls bevarande är möjligt, och vi stå som
protestanter med oblandad hänförelse inför hennes bild. Ligger icke
häri något mer än ett vitnesbörd om, att Rafael gjort ett lyckligt grepp,
ligger icke häri uttryckt en lag för alla tider och för alla arter
af konst?
Schandorph har ordnat poemen i sin nu offentliggjorda samling
uti trenne grupper, »Studenteraarene 1855—1862», »Fredsaar 1868 —
1874» samt »Karapaarene 1875—1882.» Det är oss en skyldighet att
intyga, att den sista gruppen som helhet rymmer den största insatsen
af framstående dikter, och att det i den samma finnes mer af lifs
intresse, friskhet och glöd samladt än i de föregående, ehuruväl det
just är uti de till denna grupp hörande kväden, dels i de till en be-
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
