Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VALFRID VASENIUS.
alt» medför i skolan, framför alt därigenom att känslan och fantasin
bli nödvuxna, ofta äfven den kroppsliga utvecklingen försummas. Han
framhåller däremot att »alla människans förmögenheter äro solidariska
inbördes» och att likaså »hemmet, skolan och lifvet äro tre successiva
klasser af samma uppfostringsanstalt», äfven de solidariska inbördes.
»Skolan är uppfostrarinna och lärarinna. Undervisningen är en del af
skolans uppfostran. Skolans första bestämmelse är att uppfostra männi
skan, den andra att uppfostra medborgaren.»
Yi se huru här åter de fosterländska synpunkterna verka bestäm
mande på Topelii uppfattning. Om han beundrar obrutenheten i bar
nets sinne och ej vill att man skall störa den i förtid, så gör han
detta icke af romantiskt smärmeri för det omedvetna, utan därför att
han äfven af den blifvande medborgaren och medborgarinnan begär
en helgjuten, harmonisk karakter. Och hvem skulle tro det om en
så mild ande som Topelius? 1867, således innan någon i Finland
tänkte på värnepligten, förklarar han afgjordt och bestämdt: »Förrän
vapenöfningar införas i skolorna, får gossen ingen klar föreställning
om sina plikter mot fäderneslandet.»
Dessa uttalanden gifva oss nyckeln till det mästerskap, Topelius
utvecklat såsom författare för barn. Han förstår att med den varmaste
sympati omfatta barnlifvet i alla dess former, han ger rik näring åt
barnens fantasi, han låter den genorapräktiga Stina drifva rätt grund
ligt med den spränglärde Axel och hans många vetenskaper, han ut
vecklar i sina sagor den rikaste skatt af munterhet och godt lynne
men vid alt detta går genom hans sagor och läseböcker en djup och
mäktig underström af de högsta idéer, framstälda under den enklaste
form; och framför alt är det fosterlandet, för hvilket han (t. ex. i
Björken och stjernan, Pikku Matti, Fästningen Hjeltehorg) får de ungas
hjärtan att klappa högre och varmare.
Denna hos Topelius öfveralt frambrytande idealism och patrio
tism kommer honom äfven till godo då han beträder det dramatiska
området hvilket för öfrigt icke skett altfor ofta och merendels at*
någon tillfällig anledning. I företalet till 1861 års upplaga säger han
om där intagna stycken, att de hade »sprungit som lätta andedrag ur
ögonblickets vidgade barm»; och detta deras ursprung röjer sig äfven
lätt uti flere bland dem. Så är icke alltid den dramatiska objektivi
teten rätt väl bevarad: uti Veteranens jul har t. ex. den fosterländska
hänförelsen föranledt skalden att låta veteranen Kaukonen säga om
462
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
