Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSSKRIFT FOR FÆNGSELSVÆSEN.
de föreningar, som anslöte sig till de särskilda fängelserna och stode
i förbindelse med de myndigheter, som förvaltade dessa, ega antingen
filialer däraf eller särskilda föreningar eller åtminstone förenings
ombud i orterna, hvilka, efter inhemtande af upplysningar från de före
nämda föreningarna, kunde taga den frigifne ora hand å det ställe,
där han toge sitt hemvist. Endast på detta sätt kunde man undgå
den form af hjälp, som först i allra sista hand borde användas, näm
ligen direkt penningeunderstöd, och i stället lägga an på att lemna
den frigifne biträde vid anskaffandet af tjänst eller annat arbete samt
understödja honom med råd och uppmuntran i den hårda kamp för
tillvaron, som så ofta blefve hans lott. Dessutom vitsordades lämp
ligheten af en anordning, som en norsk fångvårdsförening träffat, i
det den för sitt närmaste område anstält ett affönadt biträde, som noga
satte sig in i de frigifnes förhållanden, besökte dem i deras hem och
lemnade hvar och en det understöd, som för honom af omständig
heterna påkallades. Härförutom diskuterade man vid detta möte,
huruvida det borde anställas kommissioner af »förtroendemän» vid
sidan af straffanstalternas förvaltning (angående lämpligheten af en
sådan institution voro åsigterna ganska delade), huruvida ej tillfälle
borde beredas en frigifven fånge att efter vissa års förlopp återvinna
sina medborgerliga rättigheter (i Danmark finnes i detta ämne en
efter franskt mönster bildad »lov om æresopreisning» af 1868), hvil
ken ställning man i fångbehandlingen bör intaga gentemot fångens
hopp om benådning m. fl. för män af facket vigtiga frågor.
Båda mötena voro rätt talrikt besökta. De fleste deltagarue voro,
såsom naturligt ATar, från det land, där mötet hölls. Dock voro de
besökande från de öfriga nordiska landen icke så få. Till mötet i
Köbenhavn hade anmält sig 30 svenskar, 10 norrmän och 5 finnar,
i Kristiania voro närvarande 28 svenskar, 9 danskar och 4 finnar.
Redogörelsen för penitentiärföreningens förhandlingar upptager
större delen af tredje bandet och vidpass hälften af det femte. I
öfrigt utraärkes tidskriften af samma goda och rikhaltiga innehåll, som
man finner i de första årgångarne. Från andra bandets sista häfte,
som ännu ej var utkommet, då vår förra anmälan skrefs, anmärka vi
en af slottspastor P
. J. Sjöholm författad »öfversigt öfver de penitentiära
förhållandena i Sverige». I ett följande band redogör samme författare
för »De svenska patrouageföreningarna till stöd för frigifne fångar».
Enligt en uppsatsen bifogad till en del dock på sannolikhetsberäkning
grundad - tabellarisk öfversigt hafva af de 585 skyddslingar, som
föreningarne egt under tioårsperioden 1871—1880, 50 återfallit i brott,
71 på annat sätt visat sig mindre värdige den hjälp de erhållit, men
464 artat sig väl. Af andra artiklar,- som behandla nordiska förhållan
den, må här omnämnas ett par uppsatser af tidskriftens utgifvare om
behandlingen af vanvårdade barn och unga lagöfverträdare i Danmark,
469
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
