Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMITH, RUSSISK LITERATURHISTORIE.
farande är och blir af värde. Efter ett kort besök bemma tillbragte
ban åter större delen af året 1846 i Berlin ocb Königsberg, på hvilket
senare ställe ban gjorde sig närmare bekant ined den baltiska språk
gruppen. Det lyckades honom emellertid ej att efter sin återkomst
vinna någon anställning vid universitetet, som motsvarade hans studier.
Ungefär ett tiotal af år verkade ban såsom skoladjnnkt vid katedral
skolan i Roeskilde. Först 1859 nämdes ban till docent (professor) i
de slaviska språken vid Köbenhavns universitet, hvilken befattning
han till sin död utöfvade.
Klart är, att den verkningskrets, i hvilken Smith indrogs i sina kraf
tigaste dagar, ej kunde vara gynnsam för hans vetenskapliga verk
samhet och produktivitet. Med visshet kunna vi säga, att om han
från början uteslutande fått egna sig åt sin vetenskap, skulle han med
sin flit ha kunnat uträtta mycket mer. Det oaktadt är hvad han ut
gifvit aktningsvärdt så till omfång som innehåll. Af hans arbeten an-
O O O
föra vi hans bidrag till de baltiska och slaviska språkens grammatik
(»De locis qnibusdam grammaticæ lingnarum balticarum et slavonicarum»
I—III 1857—59), hans afhandling »De verbis perfectivis et imperfec
tivis in linguis slavouicis» 1875, »Kortfattet Lære om de russiske Verber»
1871, hans öfversättniug af den s. k. Nestors ryska krönika, hvilken
utkom redan 1869. Tillika böra vi ej förbigå hans bidrag till känne
dom om slavernas folkpoesi och literatnr, t. ex. öfver »Serbisk folkpoesi»
1857, »Russisk folkpoesis 1869, om den bekante ryske fabeldiktaren
»Krylov» 1871, »Om de i den förste del af dette århundrede fundne
levninger af gammel böhmisk poesi og deres kritik» 1862 och 1863.
Härmed är dock ej förteckningen på hans arbeten uttömd.
Efter dessa få uppgifter rörande författarens lefnadsomständig
heter vilja vi här i korthet meddela innehållet af det föreliggande ar
betet, som efter hans död blifvit utgifvet af prof. S. B. Thrige. Författa
rens mening är att ge en öfverblick öfver det literära tillståndet i Ryss
land under 18:de århundradet. Detta är en tacksam uppgift; man
skulle blott kunna hysa den önskan, att han skrifvit i någon mån
öfversigtligare samt på ett af de s. k. knlturspråken, detta sista så
mycket mer som man i Väst-Europa känner så litet eller rättare intet
om Rysslands literatnr på denna tid.
Arbetet inledes med en framställning af knlturtillståndet i Ryss
land före Peter den stores tid.
Hvad hvar och en i allmänhet tror sig veta och därför kunna säga
är, att Ryssland före Peter ’den Store var ett fullkomligt barbariskt
och ociviliseradt samhälle. Det är sant: Ryssland var under århundra
den så godt som afspärradt från det västra Europa, och dess kultur
ock därför oförändradt stående jämförelsevis lågt. Först med det 16:de
århundradet börjar västerländsk odling i nämnvärdare grad tränga sig
*n med inflyttade utlänningar af olika yrken. Dessa betraktades dock
473
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
