Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMITH, RUSSISK LITERATURHISTORIE.
såsom kättare af infödingarne, synnerligast presterskapet, med alt
annat än blida ögon och kunde naturligen ej utöfva något vidsträcktare
inflytande. Bäst gestaltade sig förhållandet i de västra till Polen
gränsande eller från Polen eröfrade provinserna, hvilka länge stått i
förbindelse med eller tillhört en högre kulturstat. I flere städer, såsom
Lemberg, Vilna, Kijef, funnos skolor. Skolan på sistnämda stället ut
vidgades till och med till ett slags akademi efter västerländskt mön
ster, hvarifrån utgingo dugliga lärde, mest verksamme i den grekiska
kyrkans tjänst, af hvilka flere kommo till inflytande inom det egent
liga Storryssland. Såsom den mest framstående bland dessa kan nämnas
Simeon Polotski, hvilken blef hofpredikant och lärare för sedermera
tsar Feodor Aleksievitsch och dog samma år som denne (1682). Han lät
inrätta ett tryckeri i Moskva, utgaf sina predikningar m. fl. skrifter,
skref läroböcker för skolorna, komedier. Afven arbetade han för upp
rättandet af en grekisk-latinsk-slavisk akademi i Moskva, för hvilken
han uppgjorde plan. Den kom visserligen till stånd efter hans död,
ehuru ej fullt i samma anda som han afsett.
Den folkliga bildningen stod obestridligt ytterst lågt. De högre
klassernas var i allmänhet taget mycket bristfällig, om ock enskilda
lyckats förvärfva en västeuropeisk uppfostran. Här och hvar hade
man redan före Peter öga för nödvändigheten af förbättringar på detta
fält. Ett par författare nämnas, hvilka klarare funnit, att »grunden till
alla olämpor vore den rådande okunnigheten». Den ene, Grigorij Ko
toschichiu, som måst fly till Polen, hade därifrån kommit till Sverige,
»hvor han fandt en velynder i Grev Magnus De la Gardie. På dennes
opfordring forfattede han 1667 en bog »Om Rusland under Car
Aleksiej Michailovic», som derefter skal være bleven oversat på
Svensk» 1. Den andra, en Serber i rysk tjänst, Jurij Krizjanitj, »sand
synligvis den ældste bekjendte Panslavist», skildrade i »det ryska
riket omkring midten af 17:de århundradet» bjärt det dåliga tillståndet,
hvarvid dock de medel han föreslog till helande voro föga använd
bara: han yrkade nämligen, att alla icke-slaver skulle förvisas och att
de sålunda ledigvordna befattningarna skulle besättas med slaver af
olika nationaliteter. Plan ville ock en utjämning af söndringen mellan
den romerska och grekiska kyrkan, hvarigenom en försoning mellan
Polen och Ryssland skulle förmedlas och en förening af alla slaver
under Rysslands spira möjliggöras. »Det er en så complet Pausla
visme, att det nittende århundrede aldrig har leveret den bedre.»
Yar sålunda kulturtillståndet alt annat än tillfredsställande, så
alldeles oförberedd var dock jordmånen ej för Peters reformer ocb
förbättringar.
1 Vi ha ej lyckats vinna någon upplysning, som bekräftat tillvaron af en
sådan öfversättning.
474
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
