Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMUEL GRUBBES FILOSOFISKA SKRIFTER.
tet, ty det är ett uppfattande af sensationens innehåll såsom jagets
modifikation, hvilket äfven inses däraf, att det afsigtligt kan skärpas.
Dessa begrepp om aktivitet och passivitet leda sitt ursprung ur vårt
omedelbara själfmedvetande, icke i den meningen att de omedelbart
vore gifna såsom allmänna och abstrakta begrepp, utan de ligga där
implicite till sitt innehåll, och bringas genom reflexion till klarhet
såsom begrepp om det identiska i alla särskilda yttringar. Så för
håller det sig äfven med begreppen identitet och åtskilnad, succession,
växling, coexistens och duration, substans och accidens. De äro
rena eller nödvändiga begrepp, ty de förutsättas för erfarenhetens
möjlighet.
Efter en undersökning af själens förmågor, som G. fattar såsom
modifikationer af en gemensam rot, öfvergår han till frågan om för
hållandet emellan inre och yttre åskådning, redogör närmare för sen
sationen, såsom medvetandets empiriska innehåll, och visar huru yttre
åskådning bildas ur en flerhet af sensationer, som sammanfattas till
enhet i rummet genom tänkandets funktioner. Med anslutning till
Kant visar G. att rummet icke är sensation, utan ren åskådning, d. v. s.
har sin grund i en till intelligensens väsen hörande funktion. Det
uppkommer genom en intuitiv syntes, som successivt genomlöper och
sammanfattar en mångfald till ett helt, där delarne ömsesidigt be
stämma hvarandras ordning och bilda ett åskådligt helt, därigenom
att förnimmandet sväfvar mellan dem alla. Rummet får därför icke
fattas såsom en i medvetandet liggande färdig form, i hvilken sensa
tionerna inpassas. Hvarje föreställning om yttre ting innehåller en
mångfald af sensationer sammanfattade till enhet såsom kvaliteter
hos samma begränsade rum. De särskilda sinnenas sensationer hafva
såsom sådana intet gemensamt, men få sammanhang eller enhet genom
att fattas såsom utbredda öfver samma yta. Synsinnets rum är det
samma, som känselsinnets o. s. v. Vid den intuitiva syntesen af
rumsdelarne sammanfattas äfven en mångfald af sensationer till ett
åskådligt objekt. När man sedan abstraherar från sensationerna, får
den ursprungligen empiriska syntesen karakteren af ren syntes. På
detta sätt bildas föreställningen om det rena rummet. Detta fattas
såsom oändligt och oändligt delbart, emedan det är gifvet genom jagets
egen verksamhet, som i sig själf icke har någon .gräns. Vidare är
geometrien, emedan den handlar om rumskonstruktioner, evident och
allmängiltig och detta äfven såsom använd, ty tingen måste rätta sig
efter rummet för att kunna vara yttre föremål. Rummet eger apodik
tisk visshet, de rumfyllande sensationerna ega endast assertorisk.
Föreställningen om rummet förhåller sig till de växlande sensatio
nerna, såsom det rena själfmedvetandet till medvetandets växlande
modi. Det förra ligger till grund för den yttre åskådningen, liksom
det senare för det empiriska medvetandet.
488
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
