Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. GÖTHE.
läser Nederländernas historia under 1500-talet, då man där ser, huru
djupt de religiösa rörelserna grepo in i folkets lif, då man ser, med
hvilken ifver människorna där begagnade den frihet att på hemlandets
eget språk läsa sin bibel, som reformatorerna hade häfdat åt dem, då
man ser, med hvilket hjältemod de stredo för sin tro, då man närmare
lär känna den strängt religiösa karakteren hos de män, som förde
folket an, än en sällsam fanatism såsom hos vederdöparne, än en lika
högsinnad som varm religiositet såsom hos den ädle Vilhelm af Oranien,
skulle man då icke vänta ett stort och rikt religiöst måleri i Holland,
likasom man väntar att där finna ett historiskt måleri, som skulle i
stora lefvande bilder fira frihetskrigets oräkneliga hjältedater? Som
vi veta, fick dock Holland intet »stort» historiskt måleri, så när som på de
stora porträtt-taflorna. Då man någon gång bestälde monumentala mål
ningar, såsom för dekoreringen af det ståtliga stadshuset i Amsterdam,
fick man romerska historiebilder i den välkända konventionella, akade
miska stilen af en Ferdinand 801, Govaert Flink m. fl., hos hvilka
man bra litet igenkänner det originelt holländska målningssättet hos
den Rembrandtska skolan, hvilken dock dessa målare tillhört, men så
mycket mer den afmattning i den skapande kraften, som redan började
inträda i seklets senare hälft, eller man måste rent af anlita flamske
mästare, såsom i det palats (’t Huis in ’t Bosch), som Fredrik Henriks
af Oranien enka lät uppföra i den vackra parken utanför Haag, och
hvilket den bekante Jakob Jordaens, Rubens’ kamrat i x\ntwerpen, i
spetsen för ett antal flamske och holländske artister dekorerade i
llamsk stil.
Det blefve för vidlyftigt att här närmare redogöra för orsakerna
till denna brist, eller sägom hällre begränsning, i den genuint holländ
ska målningskonsten. Nog af, dess storhet ligger i de mindre arterna,
dess karakter är en intim, privat, borgerlig, genremässig, porträtt
artad .
Vi vända oss i stället till det religiösa måleriet, d. v. s. här det
bibliska.
Hvad är det i de bibliska ämnena som griper människorna och
som också skulle inspirera konstnärerna att skildra dem? Jo, den höga
och djupa andliga karakter, som i dem uttalar sig. Renässansens
artister med deras i antikens skola utbildade skönhetssinne gjorde de
bibliska figurerna till typer af plastisk form. För det högsta innehåll
den skönaste form! sådan var deras tankegång, eller rättare: så bjöd
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>