Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GAMLA HOLLÄNDSKA MÅLNINGSKONSTEN.
de bibliska ämnena, hafva velat göra honom till en religiös konstnär
af allra högsta rang, ja till den främste af alla. Jag vill anföra några
exempel.
En engelsk författare R. Heath, hvilken i »Contemporary Review»
för 1883 skrifvit några artiklar öfver ämnet »Evangeliet enligt Rem
brandt», tolkar uttrycket, att »Kristi evangelium är de fattigas evange
lium», i den ultrademokratiska mening, att det företrädesvis är de
fättiga samhällsÅi/assmias evangelium; och han gör Rembrandt till
denna läras store apostel i konsten. Han yttrar bland annat: »Om
någon önskar att känna, hvad menige man i Holland och Tyskland
verkligen trodde i det 16:de århundradet om Jesu Kristi evangelium,
bör han icke gå till synoderna i Dort eller till de lutherske eller
kalvinske presternas skrifter . . . utan till Rembrandts verk». Häri
ligger någon sanning. Den som frågar, på hvad sätt, i hvilka yttre
former de bibliska figurerna och scenerna tedde sig för menige mans
fantasi på den tiden i Holland, finner nog det bästa svaret hos Rem
brandt, som utan något strängare formval, men med skärpa och trohet
återgaf välbekanta folktyper ur Amsterdams folklif och på detta popu
lära bildspråk öfversatte evangeliets berättelser. Men obegripligt är,
hur man i mängden af dessa, visserligen ytterst pittoreska, bilder kan
vilja se det sannaste uttrycket för ett religiöst troslif.
Fransmannen Taine, i sin på det hela så mästerliga analys af
Rembrandts konst, (uti »Philosophie de l’art dans les Pays Bas») här
leder betecknande nog dennas, som han menar, djupt religiösa karakter
ur den egendomliga beskaffenheten af hans artistiska anlag. Rem
brandt, säger han, har känt den smärtsamma strid, som det fysiska
ljuset för med dunklet. I denna ljusdunklets lifiösa verld har R.
funnit det fullständigaste, uttrycksfullaste drama. Det föll af sig själf
för honom att i detta naturens drama inflytta det mänskliga dramat;
en sålunda konstruerad teater anger själf sina person-roller. Och en
gäng inne tillägger Taine på denna väg, har Rembrandt kunnat
begripa smärtans religion, den verkliga kristendomen, tolka bibeln som
en lollard, återfinna den evige Kristus o. s. v.
»lag forbigår en hel rad af andra framstående, i synnerhet franske
och tyske, författare, hvilka nttalat sig i ungefär samma riktning,’ för
att slutligen citera några uttryck af den framstående franske konstkritikern
1 Tyskarne Koltoff och Waagen, fransmännen Burger (Thore), A. Dumesnil.
Coquerel d. y. m. 11.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
