Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AFHANDLINGAU OM NORRSKENET M. M.
omedelbar inverkan af månljuset. Å ena sidan torde det numera vara
allmänt antaget, att norrskenet är en företeelse, som delvis eger rum
uti luftkretsens högre lager och att de elektriska strömmar, som fram
kalla den, så godt som ständigt är i rörelse, men att det beror på
ännu ej utredda, men helt obetydliga ändringar i atmosferens be
skaffenhet, huruvida de alstra ljus, som af oss kan iakttagas, eller
förblifva osynliga och kunna af oss endast genom växlingarne uti
jordmagnetismen följas. A den andra sidan har man alt skäl antaga,
att det ljus och värme, som från månen återkastas till jorden, hufvud
sakligen uti de högre luftlagren kan göra sig gällande och då lika
lätt, om icke lättare, kan inverka på de för norrskensljusets upp
trädande nödvändiga vilkoren som på molnbetäckningen. Man känner
sig frestad att antaga ett reelare samband mellan norrskenet och mån
faserna, än Tromholt velat förmoda, om ock, som nämdt, svårigheterna
att bevisa det äro stora. Man gör det så mycket mer, som överensstäm
melsen mellan molnbétäckningens växling och afvikelserna från den
på) månljusets styrka ensamt beroende växlingen i norrskenet ej är
så genomgående, att icke skäl finnas till betänksamhet.
Föreståndaren för den meteorologiska centralanstalten i Stockholm,
professor Rubenson, har uti Catalogue des aurores boréales observées en
Suede depuis le XVkieme siecle jusquä Vannée 1877 y comprise (l:re
partie [1536—1799] i Vet-akad. handl, bd XV N:o 5 och 2:de partie
[lBoo—lB77] ibid. Bd XVIII N:o 1) meddelat en fullständig förteck
ning på alla de norrsken, som på de sista 350 åren iakttagits i Sverige.
Detta omfattande och ytterst mödosamma verk kommer att för hvarje
blifvande undersökning af norrskenen vara en ovärderlig källa att
ösa utur. I plan och noggrannhet står det ensamt i sitt slag, och
antagligen dröjer det, tills för något annat land en med denna jäm
förlig norrskensförteckning ser dagen. Dess betydelse ligger uti att
från ett bestämdt, begränsadt område ega en så fullständig samling
norrskensiakttagelser, som begagnandet af såväl tryckta som otryckta
anteckningar medgifvit. Föreliggande arbetes företräde i detta hän
seende framför Fritz bekanta och i öfrigt synnerligen förtjänstfulla
katalog, som omfattar hela jorden och hvars fullständighet är vida
mindre, ligger i öppen dag. Med sträng noggrannhet och kritik har
Rubenson utfört sitt arbete, och de upptagna norrskenen stiga till
ett antal af 7,889.
Mot slutet af sin afhandling underkastar författaren det insamlade
materialet en kortare statistisk behandling, utan att dock afse någon
genomgripande diskussion. Elfvaårsperioden framträder synnerligen väl.
Vid vintersolståndet återfinner Rubenson i nordligaste Sverige ett se
kundärt maximum uti norrskenens talrikhet jämte de i det öfriga Sverige
dominerande dagjämningsmaxima, hvilka bibehålla sig oförändrade.
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
