Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POUL ANDRÆ, VIA APPIA.
kviteternas .områden handlar de rebus variis et nonnullis aliis, för
att begagna en latinitet, vida bättre än de slags »klassiska» uttryck
med hvilka förf. älskar att krydda sin framställning t. ex. pienus venter
non studet libenter, (se för öfrigt citaten ur Binders Adagia sid.
189, 201, 213, 242). Något nytt få vi ej veta. Via appia är här
endast en ram och en förevändning ungefär som skalden Gallus’
kärleksäfventyr i Beckers bekanta bok med detta namn. Härom
vore nu intet att säga, om titelbladet ej utlofvat en historia öfver Via
appia och en beskrifning på dess minnesmärken och om ej förf.
anspråksfullt nog å sidan 133 yttrat: »Det mål, forfatteren har
for öje, vil formentligt tydeligt blive lagt for dagen: att kaste lys
over de forskjellige lokaliteter, et lys langt rigere end nogen tidli
gere har spredt derover, men samtidig at lægge belysningen således,
at den ikke ved ett altfor skarpt skjær blender öjet i stedet for at
vejlede det».
Men äfven om hr Andræ skulle afsett att endast lerana en i alla
fall mycket dilettantmässig öfversigt af romerska antikviteter m. m. i
en lättläst och för den stora allmänheten begriplig form, torde han
ej kunna sägas hafva lyckats ens däri. En ej ringa del af hans verk
består af latinska citat på originalspråket, tryckta med kursiv och
sålunda i hög grad störande både för ögat och för uppfattningen.
Visserligen öfversättas de allra flesta, ehuru efter de högst egendom
liga grundsatser i fråga om öfversättning, som förf. framställer i företalet
(p. VII noten) och verkligen följer, det kan blifva fråga om, huru
vida han därmed alltid gjort läsaren en tjänst. Anmälaren måste för
att taga det exempel, som först erbjuder sig, platt förneka möjligheten
att öfversätta det horatianska: sedulus hospes pæne macros arsit dum
turdos versat in igni med »Værten brænder der de magre kramsfugle»,
såvida man ej får antaga att värden själf tillhörde nämda slags varelser;
likaså tar jag mig friheten betvifla att mens universi i en stoikers
mun kan betyda »den visdom som råder i naturen» (Seneca på sin
villa, se sid. 51). Äfven med italienska och tyska citat måste läsaren
hålla till godo. Bland de senare gifves en ur Bottigers Sabina hemtad
lyckligtvis för anständiga läsare långt ifrån ordagrann öfversättning
af Martialis’ berömda epigram IX, 37 (ej 38) »i mangel af en dansk
oversättelse». En sådan finnes dock, om ock lika dålig som den
tyska och densamma eftergjord; den står att läsa i ett anspråkslöst,
men dugligt arbete om grekiska och romerska privatantikviteter af
Joh. Petersen »Billeder av livet i oldtiden» (Kbhvn 1874) p. 126 och
lyder så här:
Galla, dig flikker dit pyntebord sammen af hundrede løgne!
Medens dn lever i Rom, rødmer ved Rhinen dit hår.
Ret som din silkedrægt lægger ved aftenstid tænderne hen du
og de to trediedeel af Dig i æsker er gjemt.
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
