Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ESAIAS TEGNÉR.
mandiska fleiir-ortema vore då äldre än normandernas ankomst, ett antagande
som i och för sig ej är osannolikt, då dessa för öfrigt blott helt få orter
samtliga ligga lätt tillgängliga vid kusten. Sammanställningen med det i
nordiska namn föga vanliga och äfven till betydelsen mindre passande floi
’bugt, sumpmark’, som äfven fins i Danmark och Skåne (t. ex. i det af M.
Joret citerade Bunkeflo) förefaller mig ej rätt trolig. Jag har också här
omtalat dessa tvifvelaktiga namn blott därför att de vid sidan af namnen
på -beiif pläga framhållas såsom särskildt karakteristiska för normanderna.
Vida mer karakteristiska för dem äro namnen på -tot; efter Tay
lors beräkning stiga de till ett hundratal. Detta -tot finnes enligt Le
Héricher fordom latiniseradt till tofta, och ordets sammanhang med det
nordiska toft är sedan gammalt allmänt erkänd.
Mest berömd bland hithörande platser är Yvetot. Det är blott en
liten småstad, men dess öfverherre bar ända sedan långt tillbaka i medel
tiden titeln »konung». Välbekant är Bérangers lilla parodiska stycke om
denne »modele des potentats». Ett annat i historien mindre berömdt Yvetot
finnes ien annan trakt af Normandie. Likheten mellan detta namn och
det skånska bynamnet Ivetofta, som tidigast ses skrifvet Yivætoffte, före
faller tillräckligt stor för att rättfärdiga en sammanställning. På Sjælland
finnes ett Evetofte, under medeltiden skrifvet dels med A-, dels med Y
och dels med Æ-; kanske hör också detta tillhopa med Normandies två
Yvetot*. Fultot påminner Om det skånska Fultofta, Martot om det danska
Martofte, Etaintot om ett likaledes danskt Stentoft. I ciderns hemland,
den bygd där äpplesaften bär det emfatiska namnet le bere ’drycken’, har
man alt skäl att vänta någon motbild till det jutska Ebeltoft. M. Joret
omnämner också ett medeltida normandiskt Apletot.
Samma -toft ingår äfven i bildningen af dansk-engelska namn, ehuru
ej så allmänt som i normandiska. Worsaae känner sexton fall däraf.
Från Sjælland äro 17 hithörande namn bekanta, från Skåne 33, från
Slesvig nämner Kok ända till 57. Om också naturligtvis dessa till en del
äro yngre, hafva vi i alla fall på det danska språkområdet en ganska
1 Namnet synes vara bildadt af det urgamla personnamn, som i tysk’ form
heter Ibo och i ny-nordisk skulle hetat Ive. Man har i norra Frankrike på 1200-
talet t. o. m. haft ett helgon af detta namn, om hvilket en satirisk medeltidsvers
säger:
Sanotus Ivo
Advocatvs, sed non latro.
Res miranda jjopulo.
En breton var helge Ive,
Advokat och likväl ärlig.
Folket ropte: underverk!
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
