Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRMÄN ELLER DANSKAR I NORMANDIE?
fyllig historisk bakgrund till de normandiska namnen på -tot. Annor
lunda i Norge och dess koloniland. Munchs register upptager blott det
enstaka Fjörutoptir, registret till Landnåma-boken har sex sådana namn, af
hvilka emellertid ett, Vifilstoptir, i andra handskrifter af texten kallas
Vifilsstabir. Kålund vill af formen med -toptir sluta att gården vid tiden
för handskriftens tillkomst legat öde: -toptir har kanske fordom ännu
mera än nu haft samma bibegrepp af obebygdhet (eller af blott po
tentiel bebygdhet), som hos oss vidlåder det motsvarande tomt. Från
Shetlandsöarna omtalar Worsaae intet namn på toft.
Under sådana förhållanden bör det väl erkännas, att det forna »ko
nungariket» Yvetot och öfriga på likartadt sätt nämda orter i Normandie
mycket snarare äro nybyggen från Danmark än från Norge.
Ett synnerligen hemländskt tycke hafva för oss nordbor de nor
mandiska namnen med -torp. Visserligen söker äfven här ortografien
stundom att genom onödiga tillägg maskera ordets ursprungliga form:
vid sidan af flere Le Torp har man också ett Le Torpt och ett Le Torps.
Till dessa förhåller sig Xe Tourp som det förutnämda X<? Houlme till
den ursprungliga formen holme.
Normandies Torgistorp svarar med visshet mot ett nutida Trulstorp i
Skåne och mot Danmarks nere Truelstrnp. Ty lika säkert som det är
att Torgis- är det nordiska Thor-gisl eller Thor-gils (forndanskan eger
båda formerna), lika säkert är att af detta namn genom mellanformen
Trugils, som finnes under 1200-talet, utvecklat sig det dansk-skånska Troels,
Truls. Omkastningen af Tor- till Tru- är densamma som i Danmark
ur -torp gjort -trup.
Af -torp har man på det danska området utom detta -trup äfven
bildat formerna -drup, -rup, -rp: Akarp vid Lund hette på 1300-
talet ännu Akathorp ’Åkes torp’. Hvar hälst man ögnar på en större
karta öfver Danmark och Skåne möter man dessa namnslut. I Skåne
äro de vanligast bland alla ortnamnsformer; Falkman uppgifver att de nå
öfver siffran 1200.
Också i det danska England äro namn på -thorpe mycket vanliga:
de komma i fråga om spridning näst efter dem på -by. Worsaae känner
284 -thorpe-orter i England.
Gå vi däremot från Danmark norrut, visar det sig att dylika namn
mer och mer aftaga. Några sifferuppgifter, beräknade efter Styffes ofvan
citerade arbete, äro härvid betecknande. Styffe upptager för Skåne 79
hithörande namn, för Västergötland 53, för det till omfång mindre och
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
