Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRMÄN ELLER DANSKAR I NORMANDIE?
Normandies -ville är naturligtvis det vanliga franska uttrycket för
’stad’, fastän taget i en äldre och mera anspråklös bemärkelse K Det
har kommit in i de normandiska ortnamnen först då nordmanna-språ
ket började vika för franskan. Dock kan man med visshet säga, att
det ej är verkliga fransmän som bildat dessa namn. En fransmans
språksinne skulle lika energiskt protesterat mot slika sammansättningar
som vårt emot ett bakvändt Torpstens i stället för Stenstorp. Frans
mannen fordrar afgjordt, att genitivordet ställes efter, såsom ju ock
är fallet t. ex. i namnet Villeliardouin (bildadt med personnamnet Hardwin)
eller i det som är fransmannens namn på
De som bildat ett Normanville i stället för ett Villenorman, de
hafva uppenbarligen tänkt på skandinaviska, då de talat på franska.
Vi få sålunda genom dessa namn ett rätt lifligt intryck af övergångs
perioden mellan ett nordiskt och ett franskt Normandie.
Sedan namn af denna oregelbundna form blifvit vanliga, hafva de
upphört att stöta örat, och de hafva då kunnat efterbildas äfven af frans
männen. Man har ju till och med ett Napoléonville. Bland de nere
hundra -ville-mimnen hos M. Joret finnas emellertid mycket få som ej
se ålderdomliga ut: ett Pierreville, ett Benoitville stå som rena undantag.
Då följaktligen denna namngrupp bär tydliga spår af att vara alstrad
genom en helt mekanisk efterbildning af nordiska namn, frågas, hvilket
nordiskt namnelement som står bakom det romaniska -ville. Svaret kan
icke gärna vara tvifvelaktigt: det är -torp. I våra medeltidsskrifter finnes
torp just som öfversättning af villa (se exempel i Fritzners ordbok),
och den omständigheten, att -ville-namnen så genomgående äro bildade
med personnamn, ställer dem också vid sidan af våra på -torp. Det
franska och det nordiska ordet ha båda vid vikingatiden i Normandie
haft betydelse af en, så att säga, privat landt-kommun, tillhörande en
enskild person, men omfattande ett visst antal af underhafvande och
deras byggnader. Så är betydelse-förmedlingen gifven mellan det svenska
torpet och tyskarnas Dorf. Begreppet ’samhälle’, ’hop’ har från bör
jan innebott i ordet: det kvarstår ännu tydligt i det från samma källa
utgångna militäriska ordet trupp. Utvecklingen hos det franska ville
är likartad: af vic(u)la ’en liten by’ har blifvit villa med betydelsen
’landtgård’, sedermera på normannernas tid nyttjadt som uttryck för en
1 Vandreville. Croville, Anneville sont autant de jolis villages; ville dans le
pays de Caux veut dire villa säger J. Janin, anf. skrift sid. 645.
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
