Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TR. LUND, DANMARKS OG NORGES HISTORIE.
TROELS LUND: Danmarks og Norges Historie i Slutningen af det 16de Aar
hundrede. I. Indre Historie. Fjerde og femte Bog: Dagligt Liv i Norden
(Klædedragt, Fødemidler). Köbenhavn, 1882, 1883.
Det är utan fråga ett betydande och omfattande arbete som för
närvarande nedlägges på kulturhistoriska forskningar inom Norden.
Den arkeologiska skolan, som satt sig till uppgift att utreda de
äldsta förhållandena, hvilka ligga före eller på sin höjd i sina sista
yttringar sammanfalla med början af den tid, som belyses af historien,
har redan uträttat ganska mycket. Det material, som räddas för att
underkastas vetenskaplig granskning, växer för hvart år, emedan in
sigten om fornsakernas värde vinner alt större spridning, De stora
centralsamlingarna, som äro härdarne för det vetenskapliga arbetet,
växa och på samma gång insigterna om det bästa sättet att ordna
dem, ehuruväl, dess värre, det altför ofta händer, att man måste
nöja sig med denna insigt, emedan yttre förhållanden lägga hinder i
vägen för att utföra alt som borde göras. Samtidigt växa de många
lokalsamlingarna, som äro af största betydelse för vidmakthållandet
och ökandet af intresset för materialets tillvaratagande.
De nya förråd, som ständigt införlifvas med samlingarna, gifva
ett riktigare begrepp om den materiela kulturens ställning under de
olika perioder, som den förhistoriska utvecklingen genomgått i våra
bygder. Men därvid stannar icke vinsten. Det växande materialet
och de tillfällen till grundligare undersökningar, som det erbjuder,
hafva framkallat nya riktningar inom den arkeologiska forskningen.
Man nöjer sig icke längre med att söka utleta de olika föremålens
bestämmelse, att sålunda se till, hvilka behof man under hvar period
kände och sökte tillfredsställa med alt detta, som intill våra dagar
blifvit bevaradt, utan man vinnlägger sig äfven om att utforska de
lagar, af hvilka utvecklingen bestämdes, därvid ständigt iakttagande
förhållanden inom andra delar af vår verldsdel och äfven utom denna,
för så vidt dessa äro egnade att belysa de forntida förhållandena
inom våra afsides liggande land. Arkeologien är icke längre in
skränkt till att vara studiet om kvarlefvorna från längesedan flydda tider,
utan är i främsta rummat en vetenskap om människan under forntiden
och om lagarne för hennes verksamhet.
Framsteget är af den största betydelse och bör hälsas med glädje.
Dock må medgifvas att det innebär en våda. Det arkeologiska studiet
sådant det för icke längesedan bedrefs, det i främsta rummet klassi
ficerande studiet, var lättfattligt för menige man. Våra dagars mera
djupgående forskning däremot måste, i följd af omständigheternas kraf,
i första hand inskränkas till den fåtaliga kretsen af vetenskapsmän,
som egna all tid och alla krafter åt den, och det är endast de slut-
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
