Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VALFRID VASENIUS.
här blott nämnas doktorn Eric Carelberg, kanslirådet Jahan Schmede
man och kapellanen i Maria Karl Kjellin, hvilken af Frese kallas
hans själasörjare. . Bägge de sistnämda voro äfven finnar och utom
desse voro flere andra af Freses landsmän inblandade i rörelsen.
Likaså vet man att pietismen hade stor utbredning bland de sven
ska fångarne i Ryssland, hvilka efter hemkomsten äfven bidrogo till
dessa åsigters spridning. Och äfven från detta håll leder ett spår till
Frese; denne har nämligen skrifvit en dikt »Öfver N. N. härlige böne
predikan», där det antydes att den onämde »probst», som hållit pre
dikan, varit fången i »de morgonländer» och där lärt sig konsten att
bedja. Att predikantens namn icke utsattes, häntyder på att han hörde
till de förföljde, och i hvarje händelse är diktens slut rent pietistiskt,
då skalden säger: »bönen väg till bättring röje, bättring vise nådens ort»,
altså tron uteslutes, alldeles i öfverensstämmelse med pietisternes be
tonande af kristendomens praktiska sida.
Åfven i »Karta Sede-Läror» finnes ett yttrande som pekar i samma
riktning. Till den som är kallad till läroämbetet säger Frese : »Predika
så tron, att du ock fordrar på dess frukter», och: »Lef icke annorlunda
än du lärer; ty eljest kan Gud taga den gyllene tungan utur den rof
aktige Achans tjäll, hvarest hon intet annat gör än ropar till honom
om hämd och straff». Och så tillägges med fetstil: »Den läraren, som
annorlunda lefver än han lärer, han är en förmummad djäfvul». Men
just detta yrkande på öfverensstämmelse mellan lärarens läror och lef
verne var för tidens officiela kristendom en högst skadlig villfarelse,
hvilken uttryckligen namnes i påbuden mot pietisteriet.
På samma sätt är det icke omöjligt, att det nyss anförda yttrandet
om »den som står vid kvarnen» syftar på Ulstadius, hvilken under sin
fängelsetid fick arbeta i trampkvarnen.
Allra klarast framstår dock Freses ståndpunkt uti hans största
dikt »Passions-tankar», hvilken besynnerligt nog hittills varit i litera
turhistorien så godt som alldeles obeaktad.
Visserligen hade Hammarsköld stält denna dikt högt öfver Freses
lyriska poem; men han är fullkomligt ensam om sin uppfattning. Re
dan Sondén, som 1826 utgaf Freses »Valda skrifter», säger sig icke
hafva bland dem upptagit dikten, emedan, oaktadt vackra ställen icke
däri saknas, »i det hela dessa tankar dock äro intet annat än passions
historien uppblandad med hvarjehanda exegetiska, dogmatiska och pole
miska anmärkningar samt satt på rim. Visserligen är Freses för-
258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
