Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYTT OCH GAMMALT OM JACOB FRESE.
sök mycket öfver fru Brenners, Liljenstedts och andres, som då be
handlade samma ämne», men själfva ämnet, menar Sondén, är så högt,
att det troligen aldrig skall lyckas någon att behandla det på ett sätt
som »på en gång fullkomligen tillfredsställer det fromma hjärtat och
den upplyste konstkännaren. Själfva Klopstocks Messias har, oaktadt
sina många oöfverträffliga skönheter, icke gjort det».
Vid denna på abstrakt estetiska grunder hvilande dom har litera
turhistorien nu i öfver femtio år låtit bero. Det kan sättas ifråga,
huruvida Atterbom, Malmström, till och med Wieselgren ens läst dik
ten, ty ingen af dem fäller något omdöme om den samma. Ljung
gren åter nöjer sig med att först anföra Hammarskölds omdöme och
sedan tillägga, att »en fördomsfri granskning torde snarare gifva rätt
åt Sondén».
Betraktar man emellertid denna dikt ur nyss angifna synpunkt,
så kommer man tvärtom till det resultat, att Sondéns omdöme är jämt
opp det minst träffande man kunde finna. »Passionshistorien satt på rim»
intager nämligen endast en ringa del af dikten, detta af den anledning
att Frese ständigt från den episka berättelsen går öfver till den lyriskt
subjektiva betraktelsen af de skildrade tilldragelsernas betydelse för
honom själf och hans egen samtid. Afven de »exegetiska anmärkningarna»
hafva ett liknande subjektivt syfte: de bestå egentligen i några an
tydningar om förebilder och förutsägelser i gamla testamentet, och
bland dessa intages främsta rummet af hvad skaldens namnfrände
Jacob trott och hoppats angående den kommande Messias, livaraf då
skalden tager sig anledning att bedja »Jacobsstjernan» lysa äfven för
honom.
De »dogmatiska anmärkningarna» intaga i stycket en förs vinnande liten
plats: de utgöras väsentligen af ett skarpt utfall mot »calvinister och
papister» för desses nattvardslära, ett utfall som på ett rätt egendom
ligt sätt kontrasterar mot Freses eljest åt det praktiska riktade kri
stendom.
Återstå då de »polemiska anmärkningarna», Dessa äro af vida
större betydelse; just de gifva dikten dess egentliga prägel. Och hvar
emot föres då polemiken? Förnämligast mot skrymtaktiga prester och
orättfärdiga domare. v
Den domstol, som skall döma Jesus, kallas uttryckligen »Dom
kapitlet», och
259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
