Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS FORSSELL, SVERIGE I SEXTONDE ÅRHUNDRADET.
samt å de faktiskt tiondefria adliga, sätesgårdarne antagligen erhållna.
Stadernes tionde förmodar han till en del inräknad bland den närmaste
landsbygdens. Men då 1571 och närmaste års skörd var synnerligen
svag, har han jämte den samma i sammandragstabellerna också upp
taget den 1576 erhållna, hvilken var något mer än medelmåttig.
Efter dessa beräkningar har han i den sista af de nämda samman
dragstabellerna kommit till det resultat, att i Sverige, utom Finland,
år 1571 fanns en efter 83,900 hushåll beräknad folkmängd af lägst 427,400,
högst 531,400 personer, med en lösegendom, hvaraf här må anföras bo
skapsstocken, som bestod af 111,100 hästar, 60,900 oxar, 338,500 kor,
77,800 tre- till fyraåriga samt 138,200 ett- till två-åriga ungnöt, 403,700 får,
138,400 getter och 206,300 svin, samt med en spanmålsskörd, som 1571
och nästliggande år steg till 945,135, men år 1576 till 1,434,320 tunnor.
Detta resultat beror likväl, så som läsaren af det föregående funnit,
till icke obetydlig del på mer eller mindre säkra slutledningar. Hvad
förf. i sitt uti Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademien hållna in
trädestal yttrar, att han med de där nämda fragmentariska tionde-uppgif
terna förfarit ungefär som palæontologen behandlar spillrorna af förstenade
växter och djur, såsom språkforskaren går till väga vid rekonstruktionen
af språk, som endast i enstaka ord eller meningar äro bevarade, i det de
fylla bristerna i sitt säkra vetande genom slutsatser, stödda på analogier
gäller ock om behandlingen i »Sverige 1571» af de ofullständiga taxerings
och tiondelängderna samt andra i arkiven befintliga fragment. Men han
har i denna behandling visat ett mästerskap, som hvar och en med dessa
handlingar någorlunda förtrogen måste erkänna, och det är endast genom
en sådan behandling det varit möjligt att af Sverige 1571 lemna en så
lefvande bild som den, han skänkt oss. Och han har här, lika litet som
i inträdestalets bilagor, underlåtit att angifva de brister, som de begag
nade handlingarne förete, och med särskilda slags siffror, klammer eller
frågetecken har han ständigt upplyst läsaren om den större eller mindre
osäkerheten af de med sådan behäftade uppgifterna.
Medan »Sverige 1571» haller alt, hvad det lofvar, innehåller det i
denna anmälans öfverskrift nämda inträdestal, som hölls 1880, men vid
den långt senare följande tryckningen erhållit flera tillägg, vida mer än
dess titel berättigar att vänta. Det skildrar nämligen hufvnddragen, icke
blott af sextonde seklets jordbruksnäring, utan, för jämförelse, äfven af
nittonde århundradets, alt inom det gamla Sverige, med dess i först
nämda århundrade egande gränser. Det är nämligen med detta förf.
äfven i detta tal uteslutande sysselsätter sig, och hvarifrån han alldeles
utesluter såväl de senare införlifvade landskapen, som det förlorade Fin
land. Men inom det så bestämda området nöjer han sig icke med den
jämförelse som nämts, utan skänker oss äfven några intressanta utsigtei
i näringens utveckling under tidskiftena emellan de bägge seklerna. Jäm
förelsen börjar med anmärkande af den väsentliga skilnaden i förhållandet
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
