Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS FORSSELL, SVERIGE I SEXTONDE ÅRHUNDRADET.
mellan spanmålsskördens beståndsdelar i det sextonde och i nittonde år
hundradet, en skilnad, som väl visar sig äfven vid de dyrbarare sädes
slagen, hvetet och ärterna, men skarpast framträder vid de öfriga.
FJvetet, som 1880 och 1881 odlades i det gamla Sveriges samtliga
län utom Västernorrlands samt Väster- och Norrbottens, förekom i sex
tonde seklet hufvudsakligen i Mälaredalen oeh Örebro län, men endast
sporadiskt i Östergötland, på Smålands kuststräcka, Västgötaslätten och
Värmlandsnäs samt med små belopp i Gefleborgs län och Ångermanland.
Det har under de tre hundra åren ökats från mindre än en till något
mer än tre hundrade delar af hela spanmålsskörden. Arterna förekommo
i sextonde århundradet hufvudsakligen inom Kopparbergs, Västernorrlands
och Gefleborgs län samt 1558 äfven i Östergötlands skogsbygd och ut
gjorde nämda år och 1571 blott 0,2 % af hela skörden. Förf. an
märker dock, att detta efter tiondelängderna räknade belopp kanske är
alt för litet, all den stund ärterna kanske icke öfver alt ansågos tionde
pliktiga. Anmälaren förmodar ock, att de i norra orterna odlade ärterna
då voro, hvad de där ännu äro, gråärter. För närvarande utgöra ärterna
jämte bönor och vicker, 2,6 % af spanmålsskörden, och i den ärtrika öst
götabygden 7,i %.
Bland öfriga sädesslag är rågen, som 1571 (72, 73) och ännu 1805
utgjorde nära en tredjedel af hela spanmålsskörden, nu mera blott om
kring en femtedel däraf. Kornet var i sextonde seklets Sverige det öfver
vägande sädesslaget. Aren 1555, 1558 och 1571 utgjorde det 63—68 hun
dradedelar utaf hela spanmålsskörden. Redan 1805 hade det dock förlorat
denna öfvervigt. Det utgjorde icke längre hufvudsädet å rikets odlade
jord, utan blott omkring en tredjedel af hela spanmålsskörden, under det
rågen närmade sig 30 %. Sjutiofem årj senare, 1880, utgjorde kornet
blott 12,7 % af hela spanmålsskörden. Endast uti Västernorrlands samt
Väster- och Norrbottens län hade det ännu öfvervigten. Denna förändring
af kornets plats inom spanmålsskörden beror dock, såsom förf. upplyser,
icke uteslutande eller ens hufvudsakligen på dess förhållande till nyss
nämda sädesslag, hvetet, ärterna och rågen, utan vållas däraf, att de två
sista århundradenas spanmålsodling kommit att alt mera beherskas af ett
sädesslag, som i sextonde seklet egde en ytterst ringa betydenhet, nämligen
af hafren.
Denna förekommer, enligt förf. uppgift, i sextonde seklets tionde
längder, tämligen ojämt. Vissa år saknas den alldeles i provinser, där
den andra år förekommer sparsamt. Men med tämlig visshet anser han
kunna sägas, att detta sädesslag icke egde någon som hälst betydenhet
för femtonhundratalets jordbruk utom i Skaraborgs, Västerås, Örebro och
Värmlands län. Där förekom den till belopp, som utgjorde tre till tio
hundradedelar af skörden. Och man ser äfven af de kungliga af
velsgårdarnes räkenskaper från Västergötland, att jordbruket i denna
landsända redan för tre hundra år sedan hade ett visst förtroende
308
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
