Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B.
L. DIETRICHSON, ANTINOOS.
framstäld under olika gudatyper, finnes han isynnerhet återgifven under
tre former nämligen som Bacchus, Osiris och Hermes alla chtoniska
gudomligheter, alla gudar, som mäkta återlösande föra den döde till
baka till lifvét, och just de, som af den vaknande kristna konsten
brukades för att framställa återlösaren.
Ehuru vi endast i största korthet kunnat antyda några af de in
tressantaste dragen i författarens framställning, torde det vara nog för
att locka läsaren att göra en mer intim bekantskap med den fängslande
skildringen. Boken har emellertid utom sitt rent arkeologiska och
kulturhistoriska värde, äfven ett annat, som måhända är ännu större.
Vi mena det rent konsthistoriska element den innehåller. Så är t. ex.
författarens analys af de porträttartade egendomligheterna hos Antinous
bilden, de båda Hermes- eller Bacchusframställningarna sig när
mande skiftningarna inom densamma, liksom bestämmandet af An
tinousidealets betydelse för uppfattningen af Hadriani tidsålders konst i
hög grad träffande. De skola helt visst ingå bestämmande i hvarje
framtida skildring af typens utveckling och betydelse samt utgöra,
liksom de säkerligen med stor möda sammanletade data i bildverkens
vandringshistoria, ett konsthistoriskt kapital, som hvarje forskare i detta
ämne med tacksamhet skall tillgodogöra sig. Den utförliga beskrifvande
katalog, som upptager en ej obetydlig del af arbetet, vet måhända mest
museimannen att uppskatta. Den fyller alla anspråk man i våra dagar
är van att ställa på noggrannhet och fullständighet i konstbeskrifning.
Ehuru författaren i sitt arbete närmast vänder sig till den veten
skapligt bildade verlden, på hvars tacksamhet han tvifvelsutan kan vara
säker, kunna vi ej undertrycka den önskan att åtminstone undersök
ningens allmänna del blefve å nordiskt tungomål tillgänglig för en
större läsarkrets. Åfven bland den skulle förf. säkerligen kunna göra
sig räkning på en liflig erkänsla.
398
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
